Öppna läranderesurser

Vill du veta mer om öppna läranderesurser (Open Educational Resources) och få tips och idéer på olika verktyg att använda?

Hör i så fall av dig till Medieverkstaden och Jessica Zaar eller Kristin Persson eller ta en titt på denna Padlet som vi  gjort. Fyll gärna på med dina egna erfarenheter och/eller tips på verktyg!

Öppna läranderesurser: så här såg en ansökan från AKL och BIT ut till Internetfonden 2013

Under 2013 sökte AKL tillsammans med BIT på Malmö högskola ett forskningsprojekt på Internetfonden om öppna läranderesurser. Vi fick avslag. Men vi tror fortfarande att det är viktigt att jobba med och diskutera. Här kan du läsa ansökan. Kommentera gärna.

Titel: Att utforska öppna e-böckers potential för kollaborativt lärande i högskolan

Projektsammanfattning

Digital delaktighet innebär mer än att enskilda människor ska få basverktyg att använda internet och datorer. Det handlar också om att få kompetens som krävs för att ingå i ett digitalt samhälle där livslångt lärande krävs. Högskolorna har länge jobbat med att studenter ska ”lära sig att lära”. Det här projektet syftar till att pedagoger i högskolan ska lära av sitt vardagsarbete och göra lärande tillsammans med andra på ett sätt som skapar livslång digital inkludering. I projektet utforskas öppna e-böcker, eftersom de väcker frågor om lärande och kollaborativt lärande samt möjliggör livslång användning. Projektet drivs av pedagogiska utvecklare och bibliotekspedagoger och -utvecklare på Malmö högskola. I samarbetsprojektet involveras förutom medarbetare i respektive verksamhet, projektdeltagare i form av Studentkår och högskolelärare som är kursdeltagare. Målet är ökad digital inkludering för såväl studenter som högskolelärare. Fokus är på möjliga pedagogiska modeller både för arbetsprocess och e-boks-användning som kan användas av alla utbildningsinstitutioner.

Presentation av organisation: Malmö högskola har lång erfarenhet av att jobba med dagens och morgondagens samhälle, genom sin inriktning mot breddad rekrytering och inkludering samt i samklang med och i samarbete med omgivande samhälle. Malmö högskola har också en tillåtande och uppmuntrande förhållning till lärande och hur det är möjligt att utforska i relation till digitala medier. Detta har visats på flera olika sätt. Ett exempel är Communication for Development, en global distansutbildning på masternivå: http://wpmu.mah.se/comdev/. Ett annat exempel är hur man under 2012 arbetade på högskolan med ett projekt om lärande och it, EAT-it, för att skapa ett strategiunderlag för högskolan att arbeta med till år 2020: http://www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Oppna-evenemang/Projektet-EAT-IT–for-att-stimulera-IT-anvandning-i-larandet/. Ett tredje exempel är hur högskolebiblioteket drivit utvecklingsarbete för en inkluderande lärandemiljö och utarbetat olika former av webbaserade lärandestöd, som till exempel för examensarbeten: http://www.mah.se/bit/hogskolebibliotekets-roll-i-en-inkluderande-larandemiljo och http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/Listning/Examensarbete/Natresurser-till-examensarbetet/Soka-information-infor-examensarbetet/ .

Bakgrund

Trots att känslan av delaktighet är störst i åldrarna 16 till 45 år, ”är det en fjärdedel som känner sig lite eller inte alls delaktiga”, se http://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf. Det finns också problem med IT i skolan, där digital kompetens utifrån pedagogiska modeller saknas och det behövs gå från bas-kompetens till ökad skicklighet, se http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/analyser-och-utvarderingar/2.1869.  Det är för att skapa bättre förutsättningar för studenter som sedan går ut i livslångt lärande som vi genom projektet vill satsa på digital kompetens i högskolan genom att särskilt utnyttja en redan existerande praktik som handlar om att studenter arbetar med litteratur i sina kurser.

Utredningen om e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv, anger e-böckers potential vara ett kombinerat läromedel mellan ett fysiskt och ett interaktivt nätbaserat studiematerial. Det framgår också att lärosäten saknar strategier kring särskit öppna e-böcker (fria upphovsrättsligt), samtidigt som EU satsar på att “göra nya vetenskapliga monografier inom humaniora och samhällsvetenskap fritt tillgängliga på nätet”, se http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdf.

Projektet bygger på kollaborativt lärande och dess koppling till de goda erfarenheter som finns att använda aktionsforskning i utvecklingsprojekt för utbildning. Kollaborativt lärande har börjat få större utrymme i pedagogiska sammanhang på grund av användning av olika digitala verktyg. Kollaborativt lärande är lärande som bygger på en relation mellan situation för interaktion mellan två eller flera individer, som har ett gemensamt uppdrag som ska leda till lärande. Fokus är på att stimulera till interaktion genom att skapa förutsättningar, arrangera scenarier, bygga in interaktionsregler, samt övervaka och styra interaktionen. Symmetri bör finnas i handlingsutrymme och status, vilket innefattar ett gemensamt mål där arbete sker i samspel och växelverkan tillsammans, snarare än uppdelade arbetsuppgifter, se http://halshs.archives-ouvertes.fr/docs/00/19/02/40/PDF/Dillenbourg-Pierre-1999.pdf.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan personal som möter studenter i en pedagogisk situation. Genom projektet ges ett forum för erfarenhetsutbyte, och en arbetsprocess att gemensamt testa att forma förutsättningar för pedagogik för digital inkludering tillsammans. Målet är att skapa stöd och fortbildning för möjligheter att skapa en mer diversifierad lärandemiljö som stöttar kollaborativt lärande.

Framgångsfaktorer

Med ett e-boksprojekt som genomförs i samarbete mellan olika verksamheter skapas möjliga strukturer för fortsatt projektutveckling. Såväl valet av öppna e-böcker som arbetsprocess och samarbete är nyskapande.

Högskolor i Sverige möter människor i en lärande situation och har därför en möjlighet att bidra till att öka en digital kompetens hos individen som är användbar i vårt digitala samhälle även utanför högskolekontexter. Initiativ behövs för att lärandesituationerna kan involvera alla de möjligheter som digitala medier kan erbjuda för att stötta och förstärka det livslånga lärandet.

Men i de kvalitetsundersökningar som görs av Högskoleverket (från 1 januari 2013 Universitetskanslersämbetet) ingår inte digital kompetens som en generisk färdighet som ska prägla högskolestudier, se http://www.hsv.se/kvalitet.4.539a949110f3d5914ec800056452.htm. Den satsning som har gjorts under 2000-talet på breddad rekrytering, saknar också digital kompetens i sitt innehåll. I relation till IT i skolan finns det mycket lite statistiskt underlag om IT i högskolan. En forskare som betonar högre utbildning och digital kompetens, är Rhona Sharpe, som i olika studier visar på vikten av att förstå att studenter inte är “digital natives”, se http://www.routledge.com/books/details/9780415875431/. Samtidigt finns det också internationella satsningar som utgår från att digital kompetens involverar ett livslångt lärande och där högre utbildning spelar en viktig roll, se http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/ef0030_en.htm.

Malmö högskola är ett av de få lärosäten i Sverige som uttalat och strategiskt arbetar med breddad rekrytering och inkludering. Målet är att de som läser vidare till högskolestudier ska vara en spegling av omgivande samhälle. Breddad rekrytering handlar om att fler olika erfarenheter och perspektiv tas tillvara inom högskoleutbildning och forskning genom att studenterna speglar samhället.

Malmö högskola har erfarenhet från liknande utvecklingsprojekt kring lärande och IT: EAT-it-projektet.

Projektet har stöd från högskolans och respektive organisationers ledning. Projektansökan är förankrad i styrgrupp och framskriven gemensamt av projektdeltagarna.

Projektet har en projektledare med erfarenhet från många olika utvecklingsprojekt med koppling till lärande och IT, med både aktiv utveckling av digitala medier och forskning om digitala medier.

Projektet har deltagare som jobbat med olika utvecklingsprojekt kring lärande och IT, med liknande arbetsformer och moment, med forskningskompetens inom området.

Öppna e-böcker är ett tacksamt område för att väcka intresse för digital kompetens för de lärare som inte ännu vill och kan.

Öppna e-böcker är ett tacksamt område för studenter, med möjligheten att slippa betala för kurslitteratur.

Avgränsningar

Valet av öppna e-böcker är en konkret avgränsning för att utgå från en underutnyttjad möjlighet som bjuder in till intresse från olika parter av olika anledningar, samt pekar på spänningen mellan ”gamla” och ”nya” medier och bjuder in till samtal och prövande av pedagogiska modeller som bygger på kollaborativt lärande. Valet skulle också kunna vara andra saker, som wikis, sociala medier eller att skapa öppna kursmoduler. Men vi menar att just e-böcker är en givande utgångspunkt pga sin konkretion och möjlighet att på ett tryggt sätt utforska en välbekant forms modaliteter och som samtidigt ställer krav på samtal om och test av de pedagogiska modeller som användningen av e-böcker möjliggör.

Centrum för Akademiskt lärarskap, är en avgränsning för att det ska finnas en processägare. De övriga samverkande verksamheterna, samarbetar i dagsläget tätt både formellt och informellt. Avgränsningen av dessas verksamhet innebär en satsning på att utveckla Malmö högskolas pedagogers kompetens kring användning av digitala läromedel som ett sätt att skapa bättre förutsättningar för studenter att utveckla i ett längre perspektiv.

Två test innebär en avgränsning pga tidsramen.

Risker

Risker med projektet:
1) att processen utifrån kollaborativt lärande sker mer uppdelat mellan individerna och inte integrerat och tillsammans (sannolikhet hög, påverkan hög)
2) att kraven på öppenhet och dokumentation avskräcker deltagare (sannolikhet medel, påverkan hög)
3) att reflektion och test inte hinner ske inom tidsramen pga oförutsedda icke hanterade insikter om kunskapsluckor och/eller möjliga problemlösningar. (sannolikhet låg, påverkan hög)

Risk 1 och 2 hanteras i inledande workshops genom att skapa en plan för att eliminera risker. Risk 3 hanteras med regelbundna projektmöten samt dokumentation.

Aktiviteter

Projekt-kick-off: Två heldagar. Projektledare och projektmedlemar för gemensam uppstart. Ska resultera i en konkret planering av utförande arbete: vad, vem, när hur, vem. Innehåller att projektet handlar att skapa och genomföra en öppen process. Det innebär att tillåta flera prövningar i en cyklisk process (aktion, observation, reflektion); att lära sig och få lov att pröva igen. Det handlar också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång.

Planering av och genomföra av tre inledande 3-timmarstillfällen: Om aktionsforskning som arbetsprocess och kollaborativt lärande, hanterar även riskinventering: 1) Workshop med Studentkåren. 2) Workshop med medarbetare på kompetensutvecklings-verksamheten på Malmö högskola från Centrum för Akademiskt lärarskap och Institutionen för Språkstudier. 3) Workshop med medarbetare på avdelningen Pedagogisk verksamhet och avdelningen Digitala informationstjänster, på området Bibliotek och IT. Ska resultera i gemensam förståelse för arbetsprocess och riskhanterings-plan.

Planering av och genomförande av en heldags-workshop: I AKL:s grundkurs i Akademiskt lärarskap för högskolelärare. Deltagare är förutom högskolelärare, Studentkår, projektmedlemmar samt intresserade från respektive verksamhet. Om vad som ska studeras med öppna e-böcker och vilka frågor man vill ha kunskap om, ska resultera problemformulering, utvecklingsidé och projektplan för två olika test av e-bokens möjligheter. Under workshopen skapas också gemensam: verktygslåda, begreppsapparat, samtalsforum, och kommunikationskanaler.

Genomförande av två olika test av öppna e-bokens möjligheter: Respektive grupp testar, dokumenterar och analyserar – delar med sig på överenskommen plats.

Planering av och genomförande av gemensam workshop: Båda grupper samlas för att gemensamt arbeta för att skapa test två. Det kan handla om vad som kan göras bättre, utforskas mer, och vilka frågor som kommit upp som man vill ha mer kunskap om.

Genomförande med dokumentation och analys av vidare arbete: Respektive grupp testar, dokumenterar och analyserar – delar med sig på överenskommen plats.

Avslutande öppen framtidsverkstad som slutrapportering: Någon gång här två heldagar med ev efterföljande arbete för alla deltagare i projektet samt alla som vill delta, där fokus är på att dra ut lärdomar som kan användas framöver. Det kan vara att det blir att gemensamt skriva en artikel för open access-tidskrift, t ex http://www.researchinlearningtechnology.net/index.php/rlt

Arbetsform

Projektet mäts att utifrån sin inriktning: kollaborativt lärande med aktionsforskning. Vid varje projektmöte och workshop används frågor för mål och mätning som vägledning. Det bygger på den validitets-diskussion om aktionsforskning i utbildning som finns här http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2005_4inlaga.pdf

Projektägare är AKL där projektet har en punkt på centrumbildningens styrgrupps- och referensgruppsmöten, se http://www.mah.se/medarbetare/Personalfragor/Kompetens/Kompetensutveckling/Akademiskt-lararskap/Styr–och-referensgrupp/

Projektledare driver projektet enligt projektplanen och ansvarar för den process med de aktiviteter som ställts upp. Informationsspridning internt i projektet sker på överenskommen plats efter första workshopen. Statusrapporter från projektledaren görs varannan vecka, per epost som nyhetsbrev till styrgrupp, projektmedarbetare och ev. andra intressenter. Dessa dokument och andra (projektdirektiv, projektplan, aktivitetsplan, tidplan, projektbudget, protokoll/minnesanteckningar, statusrapporter, slutrapport) läggs även på den överenskomna platsen.

Projektledaren tar beslut inom projektet som inte förändrar målbilden men kan ta hjälp av sin styrgrupp (inom sin befogenhet).
Styrgruppen beslutar när målbilden behöver ändras på något sätt och stämmer av detta med projektgrupp och Internetfonden.SE.

Den struktur för möten som sker utanför uppställda aktiviteter skapas i första workshopen. De mötestyper som kommer att användas och skiljas mellan är: informationsmöten, granskningsmöten, arbetsmöten, förhandlingsmöten och beslutsmöten.

Spridning

Projektresultatet sprids kontinuerligt under projektets gång både internt för projektdeltagare och externt för alla intresserade, enligt överenskommen plats och plan som skapas under inledande kick-off och workshopar. Det handlar om att använda såväl etablerade kanaler inom högskolan (hemsidan, nyhetsbrev) som de möjligheter som sociala medier ger. Flera projektdeltagare arbetar med olika bloggar och Twitter.

Uppföljning

Projektresultaten följs upp en den avslutande aktiviteten, Framtidsverkstaden. Det kommer även att följas upp:
– i utvärderingen av verksamheten för Centrum för Akademiskt lärarskap (AKL)
– i den årliga konferens om pedagogisk utveckling som sker i AKL:S regi
– i Utbildningsberedningen på Malmö högskola

Förhoppningen är att också skapa grund för uppföljning i form av vidareutveckling, och då kopplat till de initiativ som finns nationellt och internationellt kring Open Learning Resources, se till exempel http://oersverige.se/ och http://www.wsis-community.org/

Övrig information

Sättet att mäta projektet görs anpassat för den forskningsinriktning och den arbetsprocess som finns: kollaborativt lärande och aktionsforskning. Därför saknas mätetal. Vår förhoppning är att Internetfonden genom insyn i all kommunikation i projektet erkänner den validitet och reliabilitet som finns i detta sätt att mäta projekt.