En pecha kucha om Kollaborativt lärande goes stumfilm

Skärmavbild 2014-10-13 kl. 10.12.21Under konferensen NU2014 gjorde jag en pecha kucha om kollaborativt lärande. I planen för upplägget tänkte jag mig en lekfullhet, att koppla digitala medier till en grafisk form av stumfilm: mötet mellan det nya och det gamla. När jag kom till konferensen märkte jag att snabbpresentationen skulle äga rum samtidigt som en annan presentation, på en scen, i samma rum som alla postervisningar. I den presentation som var före mig insåg jag att jag inte skulle kunna höras. Därför ville jag pröva stumfilmen på riktigt: att bara visa presentationen och visa med kroppen vad jag menade.

Min presentation hittar du här.

Stumfilmsimprovisationen blev väl snarare en performance, ett experiment i vilka medierade och omedierade former som fungerar i olika kontexter. Det var också ett inspel till digitala mediers möjligheter, och vikten av samspel mellan hybrider, såväl gammalt-nytt som digitala medier i relation till kroppers och rösters agerande i ett gemensamt rum.

Reaktionerna på mitt framträdande har varit många. Allt ifrån hyllningar till starkt ifrågasättande av seriositeten av det och vilket lärande det möjliggjorde. Jag är lika glad för båda inspelen. Kommentera även här med frågor, synpunkter mm.

(resurser för denna insats kommer från min kompetensutveckling i min halvtidstjänst, motsvarande samma som övrig kompetensutvecklingstid på MAH).

Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman?

Looking through binocularsFoto: flickr, Kristina Alexandersson

Ni som deltog i den högskolepedagogiska konferensen 10-11 oktober i AKL:s regi kunde i en parallellsession lyssna till Barbro Bruce och Lotta Andersson berätta om sitt pedagogiska utvecklingsprojekt ”Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande- att generera och granska kunskap”.

Projektet som ägt rum inom ramen för de specialpedagogiska utbildningarna syftar till att: a) ta till vara på, förvalta och förädla studenternas erfarenheter och förväntan, b) samverka med fältet och olika professioner, c) stimulera vetenskapligt tänkande.

Som kontaktbibliotekarier mot den specialpedagogiska utbildningen har vi haft förmånen att vara med i detta projekt och haft ett nära samarbete med lärarna kring hur man på olika sätt kan stimulera ett vetenskapligt förhållningssätt.

Vad har vi bibliotekarier kunnat bidra med då?

Förutom att ha bidragit till diskussioner om hur vi kan utveckla studenternas förmåga att söka och värdera information har vi även lanserat metoden Spanarverkstad, som är en strukturerad form för läsning och diskussion av texter. Metoden hittar ni här på bibliotekets webbsida. Mer om hur vi tänker kring undervisning för att utveckla studenters informationskompetens och vetenskapliga tänkande finns beskrivet på bibliotekets blogg ”I huvudet på bibliotekarien”.

Spanarverkstad finns nu med som en del av den vetenskapliga strimman på specialpedagogutbildningarna. Metoden återkommer flera gånger under studenternas utbildning. Progressionen ligger i att kraven skärps gällande valet av texter och vetenskaplig förankring.  Utvecklingen i valet av texter kan handla om en basgrupp som första terminen väljer en debattartikel från en facklig tidskrift för att sen i tredje terminen välja en internationell vetenskaplig artikel. Studenterna tränar sin förmåga att söka, värdera och använda olika typer av texter. Genremedvetenhet och källkritik utvecklas.

Varför Spanarverkstad?

Spanarverkstad kan vara en metod för att på ett enkelt och strukturerat sätt diskutera, reflektera och problematisera ett ämne/en text. Det är en form som stödjer det studentaktiva och kollaborativa lärandet på olika sätt. Studenterna tar ansvar för att välja artikel och utse roller i gruppen. Att de själva får välja artiklar kan leda till ökad motivation och intresse för ämnet. De diskuterar och lär sig tillsammans samt drar nytta av varandras kunskaper och tidigare erfarenheter.

Många studenter vittnar också om att formen skapat en trygghet i basgrupperna. Anledningen till detta är såklart delvis att Spanarverkstad blivit en återkommande metod, men även den strukturerade gången som gör att alla kommer till tals och att fokus läggs på att lyssna och utbyta erfarenheter.  Några studentröster från de Spanarverkstäder vi varit med på uttrycker ” man får ut mer av diskussionen på grund av en bra struktur” och ”man läser bättre” när man läser en artikel till en Spanarverkstad.  En grupp ansåg att ”formen gynnar lyhördhet, man lyssnar bättre” och att Spanarverkstad har lett till ”trygghet i formen som skapat en trygghet i gruppen”.

Skulle du vilja testa Spanarverkstad som metod?

Kontakta gärna oss om du vill prata vidare eller testa metoden i ditt arbetslag eller med din studentgrupp!

Helen Rasmussen & Jessica Zaar

Deltagaraktivitet och kunskapsdelning

akl-1

Inom ramen för höstens kursomgång i Akademiskt lärarskap bearbetar kursdeltagarna högskolepedagogiska frågor med utgångspunkt i constructive alignment, arbetsformer, heterogena studentgrupper samt styrdokument. I linje med Strategi2020 experimenterar vi med en modell för att dela kunskap med kollegor och det omgivande samhället.

Alla deltagarnas inlägg samlas under etiketten ”akademiskt lärarskap”. I menyn ovan (Kursresuresurser-Akademiskt lärarskap-Deltagarmaterial) kommer du direkt till alla publicerade inlägg.

Workshopserie: IT & Lärande

Photo 2013-08-02 11 08 56Så sitter jag då här med uppdraget att skapa och leda en workshopserie på temat IT & lärande. De gångna veckorna har gått till att försöka samla digitala verktyg för kollaboration, kunskapsutbyte och dokumentation. Från mina egna erfarenheter inom lärarutbildningen har jag funderat på hur man som lärare kan använda appar och webbapplikationer för att stötta studentaktiva lärandeprocesser. Med mina upplevelser från studentgrupper har jag inventerat vilka tekniska färdigheter som behövs för att överhuvudtaget kunna omfamna de nya mediernas möjligheter.

Sen slog det mig. Det egentligen självklara. Det är inte mina behov som ska stå i centrum. Det är inte mina erfarenheter som ska bilda fonden för arbetet. Jag gick i den klassiska lärarfällan att via mina antaganden skapa en tänkt lärandemiljö. Det är en skön väg för oss med stora kontrollbehov att gå. Att ha vägen utstakad från början. Men det är troligt inte så att alla medarbetare har samma behov, samma tänkta mål eller samma startpunkt.

Men det finns något som vi har gemensamt – Malmö högskolas vilja att skapa en riktning för vår verksamhet genom policydokumentet Strategi 2020. Där kan vi bland annat läsa:

  • Malmö högskola ska ligga i framkant genom att utnyttja informationsteknik och de nya mediernas möjligheter, till ett effektivare lärande och för gemensamt kunskapsutbyte.
  • Malmö högskolas utbildningar ska utgå från studentens lärande genom studentaktiva lärandeformer och studenternas aktiva kunskapsutveckling, med syftet att utveckla kompetenser som är efterfrågade i det globala samhället.

Idéer om att vi ska använda nya medier. En vilja att studenter ska ges en möjlighet att konstruera sin egen kunskap. För min del skapar det utmaningar och trösklar som jag i nuläget inte äger kompetens eller erfarenhet att helt hantera.

Om jag ändå delar med mig av några av de tankar jag haft på idéstadiet så får ni en bild av var jag befinner mig och hur mina förkunskaper ser ut.

  • Jag stöter på lärandemål som nämner att studenterna ska göra ”en digital presentation”. Vad innebär det?
  • Flera yrken vi utbildar till kräver nån slags IT-kompetens. Vilken är den? Hur kommer den att förändras under studentens yrkesliv?
  • Man kan tänka teknik för att stötta lärandemiljön. Verktyg för kollaboration. Användande av sociala medier.
  • Man kan tänka digitala verktyg för att underlätta min lärarvardag. Program för visuella presentationer, filhantering, dokumentation och molntjänster.

Workshopserien om fyra träffar i September har således ingen given riktning. Den kommer inledas den 5/9 med att jag leder en workshop för att inventera våra behov, diskutera och problematisera begreppen IT & Lärande och Nya medier. De kommande träffarna ägnas sedan åt att möta de utmaningar vi har identifierat. Det kommer att ske genom en deltagaraktiv, kollaborativ process som fortlöpande dokumenteras. Dokumentationen kommer att publiceras på nätet för de kollegor som inte kan närvara alls eller vid alla träffar.

[box style=”rounded shadow black”]

Med det sagt bjuder jag dig välkommen att delta i workshopserien IT & lärande i AKLs regi under September 2013. Vi ses den 5, 12, 17 och 24/9 kl 9.00-12.00 (ja, prick!) i AKLs lokaler i Orkanen. B121 med ingång från Nordenskiöldsgatan i markplan. För att kunna delta i dokumentationsprocessen ber jag dig ta med bärbar dator (bättre), läsplatta (bra) eller smart telefon (ok). Generellt sett är det oftast smidigare att producera material på dator och konsumera på läsplatta eller telefon.

Serien är öppen för alla och även om det finns en naturlig progression i vårt gemensamma arbete är det möjligt att delta i någon eller några av träffarna eftersom den gemensamma processen fortlöpande kommer att dokumenteras. Jag ber dig dock att fylla i en anmälan för att jag ska kunna överblicka deltagarantalet.

Välkommen! //Mikael Björk, pedagogisk utvecklare, AKL

[button link="https://docs.google.com/forms/d/1VvXY8B93hPCm9rWRxgu03LCPJ16ihSukyJ4OKv2V_bs/viewform" style="medium red rounded" target="_blank"]Jag vill anmäla mig![/button]

[/box]

Hur kan uppkopplade digitala medier bidra till att förstärka studentaktiva moment? Exemplet workshop om kollaborativt lärande

Den 25 april 2013 genomförde vi pedagogiska utvecklare på Centrum för Akademiskt Lärarskap (CAKL) en workshop om och genom kollaborativt lärande. Workshopen var en del av konferensen Öppna lärandemiljöer, vilken i sin tur är en av verksamheterna som sker inom projektet Virtuell lärandemiljö på Malmö högskola. Just kollaborativt lärande menar vi är en av de möjliga och givande mötena mellan IT-understött lärande och studentaktiva arbetsformer, för att försöka söka svar på knäckfrågan: Hur kan uppkopplade digitala medier bidra till att förstärka studentaktiva moment?

Nedan kan du se hur vi gjorde, även tillgängligt här (tycker det blir bättre överblick med alla bilder framme än Slideshare och trycka fram bild för bild, men det är olika i tycke och smak):

1. Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.001

2. Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.002

3.Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.003

4. Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.004

5. Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.005

5. Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.006

6. Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.007

7. Mall ws Kollaborativt lärande, bilder.008

De länkar om kollaborativt lärande som vi erbjöd deltagarna att ta del av innan tillfället var: