Att en fråga om ”tänker vi rätt” behöver fler frågor: exempel på analytiska modeller för att förstå IT och lärande

Jag gillar verkligen när det kommer frågor av den här typen: Tänker vi rätt om IT i skolan? Det tyder på att det finns en önskan om att förstå något viktigt som präglar beslut och utveckling. Det tyder också på att vi gärna hamnar i en önskan om att få facit på vad som är ”rätt” och ”fel”. I det här sammanhanget vill jag lyfta att det finns poänger med att ställa fler frågor kring tänkandet, alltså hur vi tänker, för att nå fram till medvetna beslut om varför vi tycker att något är rätt respektive fel.

Just frågan Tänker vi rätt om IT i skolan? kommer den här gången från Digitaliseringskommissionen. Frågan ställs med anledning av att det skapas ett underlag som överlämnas i form av ett delbetänkande i mars 2014, till  it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Jag fick kännedom om frågan när Joakim Jardenberg postade den i Facebook-gruppen Lärande och IT som startades av Malmö högskola 2012. Där lade jag upp två analytiska modeller som jag har skapat för att förstå samspelet mellan högre utbildning, digitala teknologier i sökandet efter innovation. Som så riktigt påpekades så innebär ett inlägg i en Facebook-grupp inte att det når särskilt många eller får en kraft. Därför skickade jag modellerna direkt till Digitaliseringskommissionen. De tyckte de var intressanta men behöver veta mer. Därför skriver jag det här blogg-inlägget så det blir ett inlägg i en offentlighet, inte bara i Facebook-grupper eller i mejl, så det går att hänvisa till och använda.

Lite bakgrund är att jag är disputerad i medie- och kommunikationsvetenskap och är specialiserade på medieutveckling. Jag har arbetat särskilt med demokratiska perspektiv som utgår från ”användarna” och skrev därför först en avhandling om publikens roll i övergången från analog till digital-tv. Sedan har jag jobbat med strukturer kring medieutveckling, gärna policydrivna som till exempel kreativa industrier och deltagande innovation. Parallellt, eller, snarare integrerat med min forskning har jag jobbat på samma vis inom undervisningen, grundad i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap utforska samspel och lärande med studenter med fokus på ansvarsfull medieutveckling och professionella identiteter. Nu sedan januari 2013 arbetar jag även som pedagogisk utvecklare på Centrum för Akademiskt lärarskap på Malmö högskola där jag särskilt jobbar med studentaktiva arbetsformer och utmaningsbaserat lärande.

För att samla erfarenheter, intresse och kompetens inom medier, högre utbildning och ansvarsfull utveckling började jag skriva en text om just detta. Här ger jag korta utdrag för att skapa mening för de modeller jag skickat till Digitaliseringskommissionen.

Först något om varför:

This text explores an interpretative model for analysing the interplay of higher education and technology in the quest for innovation, especially focusing on digital technologies. Although issues of digital technologies for Universities are present in debates in every field of our society, understandings of the educational role of digital technology can benefit from applying a conceptual framework including what is argued to be three key aspects: innovation, autonomy and risk. This conceptual framework articulates what Ferneding (2003) calls for as an “ecological model” acknowledging complexity in technology adoption for education. It also incorporates three aspects that emphasize what Selwyn, ten years later, (2013) refers to a need to re-politicise educational debate and analysis, by involving political aspects that are relevant for higher education in particular.

Sedan något om att jag utvecklar analytiska modeller av följande orsaker:

Conceptual development is part of furthering knowledge building in linking theoretical perspectives within different fields, creating a language and ascribing meaning and focusing on certain things, aspects or perspectives. It has potential for facilitating critical reflection of the social, economic and political implications of media innovations and providing a mental framework to understand premises, possibilities and drawbacks.

Den analytiska modell-ansatsen jag har är följande:

The concepts in an interpretative framework are to be seen less as prescriptions and more as directions of where to look and how they are connected. To be able to understand complex pre-understandings of how digital technologies configure and reconfigure higher education, more is needed than aggregation of issues and dilemma’s. The interpretative framework illustrates the value of sense-making of issues through concepts, related to each other in a cumulative way. The model is providing insight to that what issues are at stake are saturated with presuppositions needed to be articulated for understanding key aspects of the educational role of technology.

Jag menar att följande behövs när det gäller innovation:

Regarding innovation, a local and situated aspect of newness is argued to be valuable. One concern is the view on knowledge production as new or not and how this connects with research and higher education as accountabilities. Another concern is how innovation as newness also includes addressing the difference between social change and technological change. Thirdly in involves what possibilities, and especially alternative possibilities, that are opened up through the ascribed aspects of newness.

Jag hävdar att följande behövs när det gäller autonomi:

Concerning autonomy it is permeated with different meanings and needs to be articulated. What kind of autonomy is argued for: is it political autonomy, public autonomy, operational autonomy, personal autonomy or relative autonomy? And in what way can relational autonomy function as a guide in the interplay of higher education and digital technology?

Jag argumenterar för att följande behövs när det gäller risk:

To understand the interplay of higher education and digital technology through risk can be deepened by acknowledging and using it as a theoretical aspect. This can be in form of risk modification or risk management. It can also be approached as the presence of risk and blame, and exploring why this link is established and upheld.

De analytiska modellerna presenteras genom att betona visualiseringars betydelse:

The interpretative framework becomes visible in full in applying it to matter for different research, by adapting it to a preferred situation. This can be illustrated by visualisations. Visualisations of a conceptual framework can provide another meaning-making possibility than only text, by presenting relational aspects in one image at the same time.

Och det begreppsliga ramverk som jag menar skulle kunna bidra kan förstås på följande sätt i text:

The conceptual framework suggested in this chapter, can be adapted to matter different things for different research purposes. To apply the framework it requires to be adapted to an ascribed and a preferred situation. I present six suggestions for applying the conceptual framework, as:

  1. Process oriented towards meaning-making of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  2. Visualising centre and factors of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  3. Distinguishing academic fields applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  4. The key aspects as asking specific different questions for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  5. The key aspects by asking the same questions concerning the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  6. Visualising the focus on higher education and its intimate relationship with autonomy, where innovation and risk are analytical baselines.

De två modeller jag skickade till Digitaliseringskommissionen är:

Conceptual framework as process oriented towards meaningmaking of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation
Conceptual framework as process oriented towards meaningmaking of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation
Conceptual framework as distinguishing academic ‘fields’ applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
Conceptual framework as distinguishing academic ‘fields’ applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.

Kommentera och ifrågasätt gärna. Vad får den här texten dig att tänka på? Finns det brister? Vad är glömt? Vad verkar intressant? Exempel? Tack på förhand för dina reaktioner!

Stödstrukturer saknas

Strategi2020 talar om ”nya medier” för effektivare lärande och kunskapsdelning. I workshopserien kring It & lärande som gått under september månad möter jag undervisande lärare som vill utveckla sin undervisningspraktik. Som vill omfamna dessa nya medier och använda dem för att bygga stimulerande lärandemiljöer. Som närmar sig den nya tekniken nyfiket och med öppna armar.

buildingDe inser att de nya medierna kan stötta den kreativa, studentaktiva lärandemiljön. De nya medierna kan underlätta planering och administrativa kurssysslor. De nya medierna kan verka som ett kommunikationsverktyg mellan akademien och det omgivande samhället.

Det finns en grupp medarbetare som har goda tekniska färdigheter både vad gäller mjuk- och hårdvara, men som behöver stöd för att hitta vettiga pedagogiska applikationer. Det finns en grupp medarbetare som bubblar av pedagogiska och didaktiska tankar men som inte behärskar tekniken. Det finns en grupp medarbetare som både behärskar tekniken och finner sätt att använda den för att bygga utmanande lärandeprocesser.

Tillbaka till strategin. Malmö högskola har bestämt sig för att de nya medierna ska vara en central del av hur vi bygger våra kurser. Det är troligen ett ställningstagande man inte kommer undan. Hur ska då organisationen kunna stötta lärarna i arbetet med att bygga dessa läromiljöer?

Det behövs resurser för att hitta och sätta sig in i program och appar – på både en teknisk och pedagogisk nivå. Är det kanske dags att rekrytera IT-pedagoger som arbetar tillsammans med personalen? Det behövs stöd i att navigera i juridiken? Vad får och kan vi göra som myndighet och tjänstemän? I ena ändan påbjuds användandet av öppna plattformar och sociala medier. I andra ändan kan vi inte tvinga studenter att teckna avtal med tredje part. Det pratas om att tillgängliggöra kunskapsproduktionen att arbeta med strömmande media som ett sätt att göra lärresurserna oberoende av tid och rum. Men vi är utlämnade till att använda mer eller mindre kommersiella aktörer för att lagra och strömma media. Vissa medarbetare ser sig tvingade att använda privata datorer, telefoner och läsplattor för att kunna vara så mobila som de önskar. För vissa är det en följd av att datorerna som institutionen tillhandahåller inte är tillräckligt kraftfulla för att överhuvudtaget arbeta med strömmande medier.

Malmö högskola har gott om personella resurser som med skicklig nyfikenhet står i startgroparna för att använda dessa nya medier i utvecklingen av ett livslångt lärande. De väntar tålmodigt på en organisation som ska stötta dem i detta arbete.

Foto: StatueLibrtyNPS och Jussi Pavo på flickr

Denna vecka – Sociala medier

SONY DSC

I workshopserien kring It & lärande kommer vi på veckans träff att utforska sociala medier och hur de kan användas för att stimulera en lärandemiljö eller lärandeprocess. Detta med avstamp i deltagarnas önskan av att hitta verktyg för dialog samt behovet att kritiskt diskutera sociala mediers användning i en högskoleutbildning. Fokus ligger fortsatt på Strategi 2020s idé om kunskapsutbyte, öppenhet och studentaktiva arbetsformer. Vi kommer att prova webbaserade applikationer och appar för mobila enheter i en deltagaraktiv och kollaborativ process.

Min ingång tar avstamp i bl.a. Twitter, Storify, Facebook och Todays Meet. Med största sannolikhet kommer andra verktyg att upptäckas och dras in i diskussionen under arbetets gång.

Det finns fortfarande möjlighet att delta på denna och kommande träffar. Läs mer och anmäl dig på denna länken.

Foto: flickr, Ansik

 

It & lärande: Inventera behov

Under första träffen i workshopserien kring It & lärande arbetade deltagarna med att inventera och precisera vilka behov som finns i förhållande till Strategi2020s tal om ”nya medier”.

[quote]

Malmö högskola ska ligga i framkant genom att utnyttja informationsteknik och de nya mediernas möjligheter, till ett effektivare lärande och för gemensamt kunskapsutbyte.

Strategi 2020

[/quote]

Tanken är att utveckla sin kompetens som beställare. Att kunna beskriva sina idéer och behov för att ”ett effektivare lärande” ska kunna ske. Snarare på en pedagogisk än teknisk nivå. Vad är det vi vill skapa i lärandemiljön? Sen kanske inte det är den enskilde läraren som ska behöva hitta tekniska lösningar eller applikationer för att genomföra idén.

Photo 2013-09-05 11 16 48Idéerna och behoven preciserades genom tankekartor och muntliga presentationer. Dessa gavs sen digital form genom video eller foto och publicerades antingen via Twitter eller Instagram med taggen #aklitl.

Det finns alla möjligheter att delta i (någon av) seriens återstående träffar. Anmäl dig i så fall på denna länken.

Vilka är dina behov för att möta strategins vilja om ”nya medier”, ”effektivare lärande” och ”kunskapsutbyte”?

IT, lärande och mötet i rummet

Under AKL Training Camp har jag idag tillsammans med Jessica Zaar hållit en workshop med fokus på digitala verktyg att använda i det rumsliga mötet med studenter. I många fall tänker vi nog på digitala verktyg som ett sätt att administrera eller skapa platser för lärande bortkopplat från det fysiska rummet. Idag ville vi prova och problematisera några verktyg som skulle kunna användas parallellt med att vi träffas i en föreläsning, ett seminarium eller en workshop.

Gruppen har tillsammans utforskat verktygen Mentimeter och Today’s Meet. De ger en möjlighet att skapa interaktivitet, dialog, eftertanke eller kanske diskussion och dokumentation. Vi har försökt att tänka på Strategi 2020s ledord kring studentaktiva arbetsformer, heterogena studentgrupper samt kunskapsdelning.

Diskussionen for mellan att dryfta trösklar såsom anonymitet, tid och etiska ställningstaganden och att önska möjlighet att leka, utforska och ges mandat att faktiskt prova digitala verktyg i mötet med studenter.

Hur tänker du kring digitala verktyg i mötet med studenter? 

Workshopserie: IT & Lärande

Photo 2013-08-02 11 08 56Så sitter jag då här med uppdraget att skapa och leda en workshopserie på temat IT & lärande. De gångna veckorna har gått till att försöka samla digitala verktyg för kollaboration, kunskapsutbyte och dokumentation. Från mina egna erfarenheter inom lärarutbildningen har jag funderat på hur man som lärare kan använda appar och webbapplikationer för att stötta studentaktiva lärandeprocesser. Med mina upplevelser från studentgrupper har jag inventerat vilka tekniska färdigheter som behövs för att överhuvudtaget kunna omfamna de nya mediernas möjligheter.

Sen slog det mig. Det egentligen självklara. Det är inte mina behov som ska stå i centrum. Det är inte mina erfarenheter som ska bilda fonden för arbetet. Jag gick i den klassiska lärarfällan att via mina antaganden skapa en tänkt lärandemiljö. Det är en skön väg för oss med stora kontrollbehov att gå. Att ha vägen utstakad från början. Men det är troligt inte så att alla medarbetare har samma behov, samma tänkta mål eller samma startpunkt.

Men det finns något som vi har gemensamt – Malmö högskolas vilja att skapa en riktning för vår verksamhet genom policydokumentet Strategi 2020. Där kan vi bland annat läsa:

  • Malmö högskola ska ligga i framkant genom att utnyttja informationsteknik och de nya mediernas möjligheter, till ett effektivare lärande och för gemensamt kunskapsutbyte.
  • Malmö högskolas utbildningar ska utgå från studentens lärande genom studentaktiva lärandeformer och studenternas aktiva kunskapsutveckling, med syftet att utveckla kompetenser som är efterfrågade i det globala samhället.

Idéer om att vi ska använda nya medier. En vilja att studenter ska ges en möjlighet att konstruera sin egen kunskap. För min del skapar det utmaningar och trösklar som jag i nuläget inte äger kompetens eller erfarenhet att helt hantera.

Om jag ändå delar med mig av några av de tankar jag haft på idéstadiet så får ni en bild av var jag befinner mig och hur mina förkunskaper ser ut.

  • Jag stöter på lärandemål som nämner att studenterna ska göra ”en digital presentation”. Vad innebär det?
  • Flera yrken vi utbildar till kräver nån slags IT-kompetens. Vilken är den? Hur kommer den att förändras under studentens yrkesliv?
  • Man kan tänka teknik för att stötta lärandemiljön. Verktyg för kollaboration. Användande av sociala medier.
  • Man kan tänka digitala verktyg för att underlätta min lärarvardag. Program för visuella presentationer, filhantering, dokumentation och molntjänster.

Workshopserien om fyra träffar i September har således ingen given riktning. Den kommer inledas den 5/9 med att jag leder en workshop för att inventera våra behov, diskutera och problematisera begreppen IT & Lärande och Nya medier. De kommande träffarna ägnas sedan åt att möta de utmaningar vi har identifierat. Det kommer att ske genom en deltagaraktiv, kollaborativ process som fortlöpande dokumenteras. Dokumentationen kommer att publiceras på nätet för de kollegor som inte kan närvara alls eller vid alla träffar.

[box style=”rounded shadow black”]

Med det sagt bjuder jag dig välkommen att delta i workshopserien IT & lärande i AKLs regi under September 2013. Vi ses den 5, 12, 17 och 24/9 kl 9.00-12.00 (ja, prick!) i AKLs lokaler i Orkanen. B121 med ingång från Nordenskiöldsgatan i markplan. För att kunna delta i dokumentationsprocessen ber jag dig ta med bärbar dator (bättre), läsplatta (bra) eller smart telefon (ok). Generellt sett är det oftast smidigare att producera material på dator och konsumera på läsplatta eller telefon.

Serien är öppen för alla och även om det finns en naturlig progression i vårt gemensamma arbete är det möjligt att delta i någon eller några av träffarna eftersom den gemensamma processen fortlöpande kommer att dokumenteras. Jag ber dig dock att fylla i en anmälan för att jag ska kunna överblicka deltagarantalet.

Välkommen! //Mikael Björk, pedagogisk utvecklare, AKL

[button link="https://docs.google.com/forms/d/1VvXY8B93hPCm9rWRxgu03LCPJ16ihSukyJ4OKv2V_bs/viewform" style="medium red rounded" target="_blank"]Jag vill anmäla mig![/button]

[/box]