Nvivo – för kvalitativ analys av text, intervjuer, video och ljud

Vi ger en introduktion till programmet och exempel på hur det kan stödja ditt arbete med kvalitativa analyser på forskarfrukosten den 26:e oktober, kl 9-10 i Orkanenbiblioteket.
Mer info:  http://www.mah.se/Bibliotek/Utstallningar-och-evenemang/Forskarfrukost/

Nvivo for qualitative and mixed methods research

We will give an introduction to Nvivo, a software that supports qualitative and mixed methods research, on the research breakfast Thursday 26 October 9–10 at Orkanen Library.
More info: http://www.mah.se/english/Library/Events-and-exibitions/Breakfast-Seminars/

Jag – en lärare (inom högre utbildning)

Följande text är skriven under deltagandet på en internationell konferens för högskolepedagogik och akademiskt lärarskap. Länk till ISSOTL 2016.

teacher-wideI en presentation kring hur högre utbildning porträtteras i populära filmer (Marquis, Johnstone, Puri) är en av slutsatserna den att undervisning stjäl tid från forskning. I flera filmer målas bilden fram av akademikerns som tvingas undervisa när denne helst vill forska.

Individens vilja. Men kanske också resten av världens syn på universitetet. En plats där det forskas. Och där forskning värderas högt. I visst tal kanske också statusen på forskning trumfar statusen på undervisning.

Delvis är det i det ljuset som fältet The Scholarship of Teaching and Learning har växt fram. För att validera och positionera goda undervisningsmiljöer och -metoder finns ett behov av att förhålla sig vetenskapligt till just undervisningspraktiken. Inte bara till det innehåll som ska läras ut. Läraren behöver också forska. För att kunna vara en reflekterande praktiker. För att inte stagnera.

Men också för att kunna positionera sig inom akademin. För här är det forskning som räknas.

Talet om balansen och relationen mellan forskning och undervisning är ett jag bitvis känner igen från det kollegiala samtalet på Malmö högskola. Som lektor och disputerad är det fortfarande en ganska liten del av arbetstiden som ägnas åt forskning. En utbildad forskare arbetar i de flesta fall till största del som lärare.

Personen som sökte sig till en forskarskola på grund av ett intresse i en akademisk disciplin, en vilja att i ett arbetsliv fördjupa sig inom och skapa kunskap i denna disciplin, kanske inte såg framför sig primära arbetsuppgifter som lärare. Och kanske inte känner sig rustad för det yrket.

I andra delar av Sveriges skolsystem krävs det minst tre års högskolestudier för att på något sätt arbeta som lärare. Det är ett yrke i sig. Med sin uppsättning av kunskaper, förmågor och färdigheter.

Men. Och här ska jag försöka göra min poäng. Jag (och här vill jag tro att jag inte är ensam) sökte mig till högskolan för att jag vill arbeta med lärande. Först som student. Och senare som lärare. Jag upprepar; Som lärare.

Mitt intresse i akademin är inte ett som kretsar kring att forska. Förstå mig rätt nu. Jag är inte ointresserad av att forskning utförs. Tvärtom. Idén om ett samhälle byggt på vetenskaplighet värderar jag högt. Men jag vill inte utföra forskningen. Det yrket intresserar mig inte. Jag är lärare – och jag har valt att arbeta med lärande (inom högre utbildning).

Och på det viset har jag full förståelse för lektorn, docenten, professorn som utbildade sig till ett yrke men fann sig i ett annat. Jag å andra sidan ges ganska goda möjligheter (definitivt så jämfört med läraren i för- eller grundskola) att, inom min arbetstid, arbeta som lärare.

Så det kanske är dags att erkänna olika yrkesgrupper inom högre utbildning. Och utnyttja kompetensen där den finns. Och värdera och tala om den likvärdigt.


 

Engaging Popular Narratives of Higher Education: SoTL, Public Pedagogy and the Promise of Filmic Analysis – Beth Marquis & Katelyn Johnstone & Varun Puri. Läs mer här.