Jag – en lärare (inom högre utbildning)

Följande text är skriven under deltagandet på en internationell konferens för högskolepedagogik och akademiskt lärarskap. Länk till ISSOTL 2016.

teacher-wideI en presentation kring hur högre utbildning porträtteras i populära filmer (Marquis, Johnstone, Puri) är en av slutsatserna den att undervisning stjäl tid från forskning. I flera filmer målas bilden fram av akademikerns som tvingas undervisa när denne helst vill forska.

Individens vilja. Men kanske också resten av världens syn på universitetet. En plats där det forskas. Och där forskning värderas högt. I visst tal kanske också statusen på forskning trumfar statusen på undervisning.

Delvis är det i det ljuset som fältet The Scholarship of Teaching and Learning har växt fram. För att validera och positionera goda undervisningsmiljöer och -metoder finns ett behov av att förhålla sig vetenskapligt till just undervisningspraktiken. Inte bara till det innehåll som ska läras ut. Läraren behöver också forska. För att kunna vara en reflekterande praktiker. För att inte stagnera.

Men också för att kunna positionera sig inom akademin. För här är det forskning som räknas.

Talet om balansen och relationen mellan forskning och undervisning är ett jag bitvis känner igen från det kollegiala samtalet på Malmö högskola. Som lektor och disputerad är det fortfarande en ganska liten del av arbetstiden som ägnas åt forskning. En utbildad forskare arbetar i de flesta fall till största del som lärare.

Personen som sökte sig till en forskarskola på grund av ett intresse i en akademisk disciplin, en vilja att i ett arbetsliv fördjupa sig inom och skapa kunskap i denna disciplin, kanske inte såg framför sig primära arbetsuppgifter som lärare. Och kanske inte känner sig rustad för det yrket.

I andra delar av Sveriges skolsystem krävs det minst tre års högskolestudier för att på något sätt arbeta som lärare. Det är ett yrke i sig. Med sin uppsättning av kunskaper, förmågor och färdigheter.

Men. Och här ska jag försöka göra min poäng. Jag (och här vill jag tro att jag inte är ensam) sökte mig till högskolan för att jag vill arbeta med lärande. Först som student. Och senare som lärare. Jag upprepar; Som lärare.

Mitt intresse i akademin är inte ett som kretsar kring att forska. Förstå mig rätt nu. Jag är inte ointresserad av att forskning utförs. Tvärtom. Idén om ett samhälle byggt på vetenskaplighet värderar jag högt. Men jag vill inte utföra forskningen. Det yrket intresserar mig inte. Jag är lärare – och jag har valt att arbeta med lärande (inom högre utbildning).

Och på det viset har jag full förståelse för lektorn, docenten, professorn som utbildade sig till ett yrke men fann sig i ett annat. Jag å andra sidan ges ganska goda möjligheter (definitivt så jämfört med läraren i för- eller grundskola) att, inom min arbetstid, arbeta som lärare.

Så det kanske är dags att erkänna olika yrkesgrupper inom högre utbildning. Och utnyttja kompetensen där den finns. Och värdera och tala om den likvärdigt.


 

Engaging Popular Narratives of Higher Education: SoTL, Public Pedagogy and the Promise of Filmic Analysis – Beth Marquis & Katelyn Johnstone & Varun Puri. Läs mer här.

Lieng, Gerner och Nyström om högskolepedagogik

5422906351_74cd8bb641_z

Foto: Simon Ingram, flickr

Kristoffer Lieng har en bakgrund som radiojournalist och Svenska institutets lektor i Moskva. Numera är han verksam vid Malmö högskola och Lunds universitet.  Här samtalar han om högskolepedagogik med två erfarna universitetslärare, professor emeritus Kristian Gerner och före detta studierektorn Kerstin Nyström, båda aktiva Östeuropaforskare sedan flera decennier.

Kristoffers pod är gjord som en del av examinationsuppgiften i kursen Akademiskt lärarskap, 5hp.

Play

Revisiting the Discipline in an Interdisciplinary World

hull-keynote-fracois-de-halleux

Foto: flickr/Francois de Halleux

Dr. Elizabeth Cleaver från University of Hull, UK avslutade 2014 års pedagogiska konferens på Malmö högskola. Här kan du höra hennes keynote i sin helhet. Vi gjorde dessutom ett uppföljande samtal som du kan lyssna på här.

Dr. Elizabeth Cleaver from the University of Hull gave a keynote speach at Malmö university’s 2014 conference on learning. This is a recording of the full lecture. After the conference we did a pod to follow the keynote. Listen to that conversation here.

Play

Elizabeth Cleaver – ett samtal

hull-pod-ian-dolphin

Foto: flickr/Ian Dolphin

Efter dr. Elizabeth Cleavers keynote under Malmö högskolas pedagogiska konferens, fick AKL möjlighet att samtala kring likheterna mellan Hull och Malmö, tvärvetenskaplighet och det akademiska lärarskapet. Vill du lyssna på keynoteföreläsningen i sin helhet hittar du den här.

Following dr. Elizabeth Cleaver’s keynote from Malmö university’s 2014 conference on learning, AKL had the opportunity to talk to her about the similarities between Malmö and Hull, interdisciplinarity and academic teaching. If you’d like to listen to the full keynote, you can find it here.

Play

Tankar om heterogenitet

Malmö högskola har en uttalad strategi att möta studenter från grupper som inte traditionellt har sökt sig till högre utbildning. Vi har en vilja att möta olika erfarenheter och låta det bli en styrka i lärandeprocessen.

Under kursen Akademiskt lärarskap, 5 hp har vi idag talat om just heterogena grupper. Avstampet i vårt arbete har varit att lyssna på podcaster med Patricia Staaf och Fredrik Ernstson. Med de tankarna som bas har kursdeltagarna sen skapat gemensamma tankekartor med hjälp av webbverktyget Mentimeter.

Klicka på bilderna för att se tankekartorna i full storlek. Vill du se tankekartorna live på Mentimeter, klickar du här eller här.

Flödesschema

Det vi i vår lilla grupp i kursen AKL kommit fram till är:

Hur studenten med hjälp av läraren uppnår lärandemålet samt vikten av studentens adoption av och Commitment för lärande målet?

Se gärna vår PPT-fil! //Berit, Magnus, Mohammad