Revisiting the Discipline in an Interdisciplinary World

hull-keynote-fracois-de-halleux

Foto: flickr/Francois de Halleux

Dr. Elizabeth Cleaver från University of Hull, UK avslutade 2014 års pedagogiska konferens på Malmö högskola. Här kan du höra hennes keynote i sin helhet. Vi gjorde dessutom ett uppföljande samtal som du kan lyssna på här.

Dr. Elizabeth Cleaver from the University of Hull gave a keynote speach at Malmö university’s 2014 conference on learning. This is a recording of the full lecture. After the conference we did a pod to follow the keynote. Listen to that conversation here.

Play

Elizabeth Cleaver – ett samtal

hull-pod-ian-dolphin

Foto: flickr/Ian Dolphin

Efter dr. Elizabeth Cleavers keynote under Malmö högskolas pedagogiska konferens, fick AKL möjlighet att samtala kring likheterna mellan Hull och Malmö, tvärvetenskaplighet och det akademiska lärarskapet. Vill du lyssna på keynoteföreläsningen i sin helhet hittar du den här.

Following dr. Elizabeth Cleaver’s keynote from Malmö university’s 2014 conference on learning, AKL had the opportunity to talk to her about the similarities between Malmö and Hull, interdisciplinarity and academic teaching. If you’d like to listen to the full keynote, you can find it here.

Play

En pecha kucha om Kollaborativt lärande goes stumfilm

Skärmavbild 2014-10-13 kl. 10.12.21Under konferensen NU2014 gjorde jag en pecha kucha om kollaborativt lärande. I planen för upplägget tänkte jag mig en lekfullhet, att koppla digitala medier till en grafisk form av stumfilm: mötet mellan det nya och det gamla. När jag kom till konferensen märkte jag att snabbpresentationen skulle äga rum samtidigt som en annan presentation, på en scen, i samma rum som alla postervisningar. I den presentation som var före mig insåg jag att jag inte skulle kunna höras. Därför ville jag pröva stumfilmen på riktigt: att bara visa presentationen och visa med kroppen vad jag menade.

Min presentation hittar du här.

Stumfilmsimprovisationen blev väl snarare en performance, ett experiment i vilka medierade och omedierade former som fungerar i olika kontexter. Det var också ett inspel till digitala mediers möjligheter, och vikten av samspel mellan hybrider, såväl gammalt-nytt som digitala medier i relation till kroppers och rösters agerande i ett gemensamt rum.

Reaktionerna på mitt framträdande har varit många. Allt ifrån hyllningar till starkt ifrågasättande av seriositeten av det och vilket lärande det möjliggjorde. Jag är lika glad för båda inspelen. Kommentera även här med frågor, synpunkter mm.

(resurser för denna insats kommer från min kompetensutveckling i min halvtidstjänst, motsvarande samma som övrig kompetensutvecklingstid på MAH).

E-portföljer och pedagogisk meritering

2014-09-29 08.09.44

I min halvtidstjänst som pedagogisk utvecklare har jag använt en del av kompetensutvecklings-tiden att utforska e-portföljer i relation till pedagogisk meritering.

I takt med att pedagogisk meritering växer inom högskolevärlden har olika utvecklingsprojekt gjorts. Ett är det som finns i rapporten ”Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet”. Målet är att visa på vilka insatser och kunskaper som finns kring ”pedagogiska portföljer, bedömningskriterier och belöningssystem för pedagogisk skicklighet”.

De flesta lärosäten har olika typer av meritportföljer som ska guida både möjliga nya medarbetare för anställning som redan anställda medarbetares kompetensutveckling.

Portfölj-tanken finns på olika sätt vid olika verksamheter som sysslar med pedagogisk utveckling vid högskolor. Vid Umeå Universitet har man utvecklat en meriteringsmodell.

Det konkreta arbetet med portföljer, portfolios, e-portföljer ligger på en mer individuell nivå. På NU2014 deltog jag i workshopen ”E-portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter?” ledd av Per Andersson och Annika Käck.

E-portföljen har sina fördelar av att lättare kunna samla, anpassa och dela material, se t ex Lorenzo, An overview of e-portfolios. Det handlar om en insats för högskolelärare att skapa en digitaliserad samling, att använda ett administrativt verktyg för att samla och lagra, men också kanske jobba tillsammans med kollegor i kompetensutveckling och ge feedback.

Det viktigaste är syftet med portföljen, det finns många och olika portföljer för olika syften. Det handlar om att visa vad man kan och ens utveckling. E-portföljen har också möjlighet till flera olika medieformer, inte bara text och bild, utan även rörlig bild samt närvaron av ljud.

Det gör att en satsning på e-portföljer kan vara kopplat till en specifik pedagogisk meriteringsmodell, men inte nödvändigtvis behöver vara det.

Det finns många olika möjliga plattformar för e-portföljer. Se t ex Google sites, innebär en väldigt låg tröskel. Se även Mahara, som har ett bra portföljsystem (som kan bäddas in i Moodle, http://moodle.org/). Du kan även använda WordPress, eller Jomla eller Its Learnings portfölj-del. Alla har sina för- och nackdelar, och särskilda gränssnitt som en del gillar och andra ogillar.

Det finns absolut en koppling mellan pedagogisk meritering och e-portföljer, där indelningarna och teman från pedagogisk meritering kan vara en bra uppdelning för både att samla och dela, t ex:

  • Pedagogisk grundsyn
  • Tillämpningen av pedagogisk grundsyn
  • Pedagogisk utveckling

Det handlar om att portföljen blir beroende på vad som efterfrågas. Det är den dynamiska portföljen, där vi bör sträva efter att det ska vara lätt att skapa och lätt att anpassa.

Ett sätt att starta upp ett institutionsarbete om konstruktiv länkning

2014 06 21 10.34.21

Här kommer ett material som kan användas för att starta upp ett institutionsarbete om konstruktiv länkning i form av tre timmar kring en kort föreläsning, en bikupa kring föreläsningen och filmer samt en övning. Du/ni kan använda det i vilket sammanhang som helst, antingen på egen hand eller med någon/några AKL-medarbetare som guide.

Här är den inledande presentationen: PPT om CAL. Filmerna finns här:

  1. Teaching teaching and understanding understanding 1
  2. Teaching teaching and understanding understanding 2
  3. Teaching teaching and understanding understanding 3

Övningen finns nedan och här:

Läs igenom nedanstående fiktiva berättelser om undervisning. För varje berättelse, diskutera utifrån följande frågeställningar:

a)    På vilket sätt är berättelsen ett exempel på en god undervisningssituation och för vem?

b)   Finns det något i konstruktiv länkning för såväl lärandeaktivitet som bedömning som skulle kunna göra undervisningen ännu bättre i respektive berättelser?

Svara genom att skriva upp nyckelord för varje exempel på A3-blad och sätt upp på väggen.

Berättelse om att använda film för att göra undervisningen roligare

Eftersom kursen varit tråkig, både enligt mig själv och studenterna, bestämde jag mig för att göra något roligare: en film. När jag bjöd in studenterna underströk jag att filmproduktionen låg helt utanför ordinarie kursaktiviteter och att deltagandet var frivilligt. Filmproduktionen började med en föreläsning och ett seminarium om kursens tema. Studenterna fick en kortare text i ämnet att läsa i förväg, men i övrigt inga instruktioner. Det blev färre deltagare än jag hade förväntat mig. På plats påmindes studenterna om att filmproduktionen var en aktivitet utanför deras ordinarie studier och som naturligtvis inte bedömdes. Ungefär halva tiden ägnades åt filmproduktionen i form av föreläsning och diskussion och andra hälften åt att göra filmen och samtala om det.

Berättelse om att använda föreläsningar och seminarier på lärarens egna texter

Min kurs har verkligen varit omtyckt av studenterna i många år, men den senaste tiden är det som förgjort att studenterna gör bra examinationer. Jag gör ändå som jag brukar. Jag startar i de frågor som jag vet är viktiga och bygger utifrån dem ett stort antal föreläsningar, fler än vad kursen egentligen har resurser för. Jag har till och med börjat lägga ut powerpoint-bilderna i förhand på kurshemsidan, men det enda som händer är att flera av studenterna inte kommer på föreläsningarna. På första litteraturseminariet där vi behandlar en text skriven av mig, ställer studenterna inga eller dåliga frågor, förutom de studenter som redan från börjat visat att de är duktiga. På andra litteraturseminariet, också där en text av mig, kommer de sämre studenterna inte alls, trots att det är de som verkligen behöver det. På examinationen, ett självständigt paper utifrån en självvald frågeställning, kommer det bara dåliga imitationer av det jag har sagt på föreläsningarna, ibland rena plagiat från powerpoint-presentationerna.

Berättelse om kursplaner, gruppövningar och lära sig utanför lärandemål

Jag blir så trött: för tredje gången på kort tid har kursplanerna ändrats. De är nu så detaljerade och omfångsrika att jag inte vet hur jag ska få plats med allt under kursens fem veckor. Till saken hör också att vi är mitt i en utvärdering av programmet, så det finns en stor press att lärandemålen ska kunna bockas av. Innan gjorde jag mycket gruppövningar, där studenterna själva fick driva lärandeprocesser och blev godkända för aktivt deltagande. Nu delar jag istället upp lärandemålen, översätter dem till lärandeaktiviteter och nitiskt ser till att examinera dem efterhand. Det tycker jag är oerhört hämmande, jag saknar helheten och utrymmet att studenterna också lär sig andra saker än exakt det som ska examineras.

Visualisering av sammanhang för forskningscirkeln Utmaningsbaserat lärande

Det fanns en början med många olika förslag på och arbete med kurser på AKL:

2014-06-04 10.19.46

 

Efter strategi-arbetet på MAH urskiljdes tre teman där utmaningsbaserat lärande närmades som en gemensam nämnare/brännpunkt:

 

 

2014-06-04 10.19.34

 

Flera pedagogiska projekt och pedagogiska profiler på MAH involverades i diskussionen, där en forskningscirkel kring utmaningsbaserat lärande då sågs som en värdefull process att utforska utmaningsbaserat lärande. HS-projekt kring entreprenöriellt lärande med kopplingar till Tillväxtverket kopplades på som del i utveckling av kurs:

 

2014-06-04 10.19.39

 

Samtidigt med forskningscirkeln, fortsatte VLM-projektet på MAH

2014-06-04 10.21.55

En pilotkurs kommer att utvecklas:

2014-06-04 10.19.27

Någon form av helhet:

2014-06-04 10.19.06

 

Fortsättning följer. Mitt arbete då med grund i forskningscirkeln som en av två cirkelledare och med ansvar att på 15 timmar skriva upp ett kursplaneförslag utifrån cirkelns inspel.

Forskningscirkel-tillfällen om Utmaningsbaserat lärande avklarade 30 april – nu analys

2014-06-04 08.46.16Malmö högskolas Utbildningsberedning tog beslut att testa forskningscirkeln för att arbeta med utmaningsbaserat lärande, ett tema som är synligt och tydligt i strategiarbetet för lärosätet. Under april 2014 genomfördes fyra tillfällen på tre timmar vardera med mig och Balli Lelinge som cirkelledare.

Vårt arbete som cirkelledare sedan dess har inneburit att se över dokumentationen från tillfällena, analysera och spegla tillbaka detta in för reaktioner/ kommentarer/ ytterligare bearbetning till forskningscirkel-deltagarna. Det kommer att ske återkommande avrapporteringar och bearbetningar internt på AKL samt på Utbildningsberedningens internat efter sommaren. Jag kommer också att skapa ett kursplane-utkast för en AKL-kurs att ges som pilotkurs under hösten.

Insatser kring Utmaningsbaserat lärande är större än forskningscirkeln. Vår del bygger på deltagarnas nyfikenhet och intresse i vad utmaningsbaserat lärande skulle kunna vara. På återhörande!

Rum för lärande

-Bnb5c5auwUm0e8uJXqlr6pnC3CA3K-P2nZ-I-r9T6s

I seminarieserien ”rum för lärande” har vi på olika sätt utforskat rummets möjligheter för undervisning och lärande i högre utbildning. Vid det avslutande seminariet samtalade vi med Anna Gunder, pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet. Hon presenterade deras laborativa lärosal och vi diskuterade de möjligheter för lärande som erbjuds där. Samtalet spelades in och du kan följa det här. I diskussionen kom vi även in på så kallade Active Learning Classroom (ALC) som bland andra University of Minnesota arbetar med.

Seminarieserien var tänkt som en mötesplats för oss som är intresserade av lärandemiljöer och olika perspektiv på rum och lärande i högre utbildning. Har du idéer eller tankar om hur vi kan arbeta vidare?