Att en fråga om ”tänker vi rätt” behöver fler frågor: exempel på analytiska modeller för att förstå IT och lärande

Jag gillar verkligen när det kommer frågor av den här typen: Tänker vi rätt om IT i skolan? Det tyder på att det finns en önskan om att förstå något viktigt som präglar beslut och utveckling. Det tyder också på att vi gärna hamnar i en önskan om att få facit på vad som är ”rätt” och ”fel”. I det här sammanhanget vill jag lyfta att det finns poänger med att ställa fler frågor kring tänkandet, alltså hur vi tänker, för att nå fram till medvetna beslut om varför vi tycker att något är rätt respektive fel.

Just frågan Tänker vi rätt om IT i skolan? kommer den här gången från Digitaliseringskommissionen. Frågan ställs med anledning av att det skapas ett underlag som överlämnas i form av ett delbetänkande i mars 2014, till  it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Jag fick kännedom om frågan när Joakim Jardenberg postade den i Facebook-gruppen Lärande och IT som startades av Malmö högskola 2012. Där lade jag upp två analytiska modeller som jag har skapat för att förstå samspelet mellan högre utbildning, digitala teknologier i sökandet efter innovation. Som så riktigt påpekades så innebär ett inlägg i en Facebook-grupp inte att det når särskilt många eller får en kraft. Därför skickade jag modellerna direkt till Digitaliseringskommissionen. De tyckte de var intressanta men behöver veta mer. Därför skriver jag det här blogg-inlägget så det blir ett inlägg i en offentlighet, inte bara i Facebook-grupper eller i mejl, så det går att hänvisa till och använda.

Lite bakgrund är att jag är disputerad i medie- och kommunikationsvetenskap och är specialiserade på medieutveckling. Jag har arbetat särskilt med demokratiska perspektiv som utgår från ”användarna” och skrev därför först en avhandling om publikens roll i övergången från analog till digital-tv. Sedan har jag jobbat med strukturer kring medieutveckling, gärna policydrivna som till exempel kreativa industrier och deltagande innovation. Parallellt, eller, snarare integrerat med min forskning har jag jobbat på samma vis inom undervisningen, grundad i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap utforska samspel och lärande med studenter med fokus på ansvarsfull medieutveckling och professionella identiteter. Nu sedan januari 2013 arbetar jag även som pedagogisk utvecklare på Centrum för Akademiskt lärarskap på Malmö högskola där jag särskilt jobbar med studentaktiva arbetsformer och utmaningsbaserat lärande.

För att samla erfarenheter, intresse och kompetens inom medier, högre utbildning och ansvarsfull utveckling började jag skriva en text om just detta. Här ger jag korta utdrag för att skapa mening för de modeller jag skickat till Digitaliseringskommissionen.

Först något om varför:

This text explores an interpretative model for analysing the interplay of higher education and technology in the quest for innovation, especially focusing on digital technologies. Although issues of digital technologies for Universities are present in debates in every field of our society, understandings of the educational role of digital technology can benefit from applying a conceptual framework including what is argued to be three key aspects: innovation, autonomy and risk. This conceptual framework articulates what Ferneding (2003) calls for as an “ecological model” acknowledging complexity in technology adoption for education. It also incorporates three aspects that emphasize what Selwyn, ten years later, (2013) refers to a need to re-politicise educational debate and analysis, by involving political aspects that are relevant for higher education in particular.

Sedan något om att jag utvecklar analytiska modeller av följande orsaker:

Conceptual development is part of furthering knowledge building in linking theoretical perspectives within different fields, creating a language and ascribing meaning and focusing on certain things, aspects or perspectives. It has potential for facilitating critical reflection of the social, economic and political implications of media innovations and providing a mental framework to understand premises, possibilities and drawbacks.

Den analytiska modell-ansatsen jag har är följande:

The concepts in an interpretative framework are to be seen less as prescriptions and more as directions of where to look and how they are connected. To be able to understand complex pre-understandings of how digital technologies configure and reconfigure higher education, more is needed than aggregation of issues and dilemma’s. The interpretative framework illustrates the value of sense-making of issues through concepts, related to each other in a cumulative way. The model is providing insight to that what issues are at stake are saturated with presuppositions needed to be articulated for understanding key aspects of the educational role of technology.

Jag menar att följande behövs när det gäller innovation:

Regarding innovation, a local and situated aspect of newness is argued to be valuable. One concern is the view on knowledge production as new or not and how this connects with research and higher education as accountabilities. Another concern is how innovation as newness also includes addressing the difference between social change and technological change. Thirdly in involves what possibilities, and especially alternative possibilities, that are opened up through the ascribed aspects of newness.

Jag hävdar att följande behövs när det gäller autonomi:

Concerning autonomy it is permeated with different meanings and needs to be articulated. What kind of autonomy is argued for: is it political autonomy, public autonomy, operational autonomy, personal autonomy or relative autonomy? And in what way can relational autonomy function as a guide in the interplay of higher education and digital technology?

Jag argumenterar för att följande behövs när det gäller risk:

To understand the interplay of higher education and digital technology through risk can be deepened by acknowledging and using it as a theoretical aspect. This can be in form of risk modification or risk management. It can also be approached as the presence of risk and blame, and exploring why this link is established and upheld.

De analytiska modellerna presenteras genom att betona visualiseringars betydelse:

The interpretative framework becomes visible in full in applying it to matter for different research, by adapting it to a preferred situation. This can be illustrated by visualisations. Visualisations of a conceptual framework can provide another meaning-making possibility than only text, by presenting relational aspects in one image at the same time.

Och det begreppsliga ramverk som jag menar skulle kunna bidra kan förstås på följande sätt i text:

The conceptual framework suggested in this chapter, can be adapted to matter different things for different research purposes. To apply the framework it requires to be adapted to an ascribed and a preferred situation. I present six suggestions for applying the conceptual framework, as:

  1. Process oriented towards meaning-making of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  2. Visualising centre and factors of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  3. Distinguishing academic fields applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  4. The key aspects as asking specific different questions for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  5. The key aspects by asking the same questions concerning the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  6. Visualising the focus on higher education and its intimate relationship with autonomy, where innovation and risk are analytical baselines.

De två modeller jag skickade till Digitaliseringskommissionen är:

Conceptual framework as process oriented towards meaningmaking of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation
Conceptual framework as process oriented towards meaningmaking of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation
Conceptual framework as distinguishing academic ‘fields’ applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
Conceptual framework as distinguishing academic ‘fields’ applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.

Kommentera och ifrågasätt gärna. Vad får den här texten dig att tänka på? Finns det brister? Vad är glömt? Vad verkar intressant? Exempel? Tack på förhand för dina reaktioner!

Some notes from and on conferences as a community of Scholarship of Teaching and Learning

Scholarship of Teaching and Learning is a research field interested in teaching and learning within higher education. Whatever we feel about teaching, our job as a teacher involve many important things (I love teaching and have from time to time have felt quite lonely in this work). This blog post is some notes on the value of a community to sense, belong to and participate in. It is also published while attending the international conference 2013 for Scholarship of Teaching and Learning, on Critical Transitions in Teaching and Learning, in Raleigh.

When I was a child I always said I wanted to be something involving television when I grew up. After becoming a TV researcher, finishing a dissertation on the shift from analogue to digital public service-television, I came to an insight. What I actually meant was to be involved in media development focusing on things like participation and responsibility and its connections with democracy. I realised that my scattered participation in different academic groups (TV studies, media production, Public Service Broadcasting, policy studies, political communication) reflected that there was no community for me, only different groupings.

This was the background for me to attend a conference on the Place of Public Service Broadcasting in York, July 4th 2013, where I was part on a specialist panel on PSB in the online sphere, with a paper involving what participatory culture, network media and the meaning of fan culture mean for PSB? This is also a background to why I really believe that we need to create a community on scholarship of teaching and learning, connecting both the global as well as the local at Malmö University.

These are not unique suggestions, where the most current and well articulated effort can be found in the conference I am attending at the moment, Critical Transitions in Teaching and Learning, devoted to create, support and develop academic efforts for higher education. We are several pedagogic developers from Malmö University taking part in the conference.

What I am trying to do in this blog post is not the unique selling point, instead it is a contribution based in the unique perspective point.

During the conference in York I noticed that public service broadcasting (PSB) and the online sphere becomes a notion of literacy, educating the audience and being a role model. That made me think of how a lot of digital technology and the issues have to do with how digital technology configures media and media usage. A lot of studies and available information is extremely empirical, describing what is going on by describing policies, and actions from organisations – usually with arguments based in comments in media.

At the conference, Natali brought forward the Cookie incident, showing a risk for personalised media, and a suggestion that PSB can coach us into digital media content. What is the price of access to the media, as when is the price to high – like cookies, double payment, tracking of consumption? Natali proposes two shifts: from public mass media to personal public media, from content to educating users. In Sam’s presentation at the conference, was his work on EPG:s as defining role for using digital TV and the experience of it. EPG sets which channels, access to and systematises and integrates the multichannel market. An EPG hierarchise and encodes brands and content. Technology has a discursive impact. How is It’s learning and other learning management systems infrastructure learning?

What I actually mean with these short sketchy notes on experience from an academic conference, is to point to that all academic work means being involved in learning, and that for teaching and learning in higher education means participation and responsibility and is connected with building a democratic society.

I sincerely believe that a scholarship of teaching and learning is needed, and that a community more than scattered groups can create this. Issues make people come together. You are not alone as a teacher. You know stuff. Share it! Be part of a community that truly is multi- and cross disciplinary. Be a fan of a democratic society with research as a base: why not start by participating in conferences?

Locally: you can do it at Malmö University and why not on this blog! Just contact me, pernilla.severson@mah.se or mikael.bjork@mah.se.

Nationally in Sweden, with an international scene, in Falun,

Internationally: why not plan to be part of the next ISSOTL conference, in Quebec, October 22, 2014 – October 26, 2014.

Skärmavbild 2013 10 02 kl. 9.49.08 AM

Öppna läranderesurser: så här såg en ansökan från AKL och BIT ut till Internetfonden 2013

Under 2013 sökte AKL tillsammans med BIT på Malmö högskola ett forskningsprojekt på Internetfonden om öppna läranderesurser. Vi fick avslag. Men vi tror fortfarande att det är viktigt att jobba med och diskutera. Här kan du läsa ansökan. Kommentera gärna.

Titel: Att utforska öppna e-böckers potential för kollaborativt lärande i högskolan

Projektsammanfattning

Digital delaktighet innebär mer än att enskilda människor ska få basverktyg att använda internet och datorer. Det handlar också om att få kompetens som krävs för att ingå i ett digitalt samhälle där livslångt lärande krävs. Högskolorna har länge jobbat med att studenter ska ”lära sig att lära”. Det här projektet syftar till att pedagoger i högskolan ska lära av sitt vardagsarbete och göra lärande tillsammans med andra på ett sätt som skapar livslång digital inkludering. I projektet utforskas öppna e-böcker, eftersom de väcker frågor om lärande och kollaborativt lärande samt möjliggör livslång användning. Projektet drivs av pedagogiska utvecklare och bibliotekspedagoger och -utvecklare på Malmö högskola. I samarbetsprojektet involveras förutom medarbetare i respektive verksamhet, projektdeltagare i form av Studentkår och högskolelärare som är kursdeltagare. Målet är ökad digital inkludering för såväl studenter som högskolelärare. Fokus är på möjliga pedagogiska modeller både för arbetsprocess och e-boks-användning som kan användas av alla utbildningsinstitutioner.

Presentation av organisation: Malmö högskola har lång erfarenhet av att jobba med dagens och morgondagens samhälle, genom sin inriktning mot breddad rekrytering och inkludering samt i samklang med och i samarbete med omgivande samhälle. Malmö högskola har också en tillåtande och uppmuntrande förhållning till lärande och hur det är möjligt att utforska i relation till digitala medier. Detta har visats på flera olika sätt. Ett exempel är Communication for Development, en global distansutbildning på masternivå: http://wpmu.mah.se/comdev/. Ett annat exempel är hur man under 2012 arbetade på högskolan med ett projekt om lärande och it, EAT-it, för att skapa ett strategiunderlag för högskolan att arbeta med till år 2020: http://www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Oppna-evenemang/Projektet-EAT-IT–for-att-stimulera-IT-anvandning-i-larandet/. Ett tredje exempel är hur högskolebiblioteket drivit utvecklingsarbete för en inkluderande lärandemiljö och utarbetat olika former av webbaserade lärandestöd, som till exempel för examensarbeten: http://www.mah.se/bit/hogskolebibliotekets-roll-i-en-inkluderande-larandemiljo och http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/Listning/Examensarbete/Natresurser-till-examensarbetet/Soka-information-infor-examensarbetet/ .

Bakgrund

Trots att känslan av delaktighet är störst i åldrarna 16 till 45 år, ”är det en fjärdedel som känner sig lite eller inte alls delaktiga”, se http://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf. Det finns också problem med IT i skolan, där digital kompetens utifrån pedagogiska modeller saknas och det behövs gå från bas-kompetens till ökad skicklighet, se http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/analyser-och-utvarderingar/2.1869.  Det är för att skapa bättre förutsättningar för studenter som sedan går ut i livslångt lärande som vi genom projektet vill satsa på digital kompetens i högskolan genom att särskilt utnyttja en redan existerande praktik som handlar om att studenter arbetar med litteratur i sina kurser.

Utredningen om e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv, anger e-böckers potential vara ett kombinerat läromedel mellan ett fysiskt och ett interaktivt nätbaserat studiematerial. Det framgår också att lärosäten saknar strategier kring särskit öppna e-böcker (fria upphovsrättsligt), samtidigt som EU satsar på att “göra nya vetenskapliga monografier inom humaniora och samhällsvetenskap fritt tillgängliga på nätet”, se http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdf.

Projektet bygger på kollaborativt lärande och dess koppling till de goda erfarenheter som finns att använda aktionsforskning i utvecklingsprojekt för utbildning. Kollaborativt lärande har börjat få större utrymme i pedagogiska sammanhang på grund av användning av olika digitala verktyg. Kollaborativt lärande är lärande som bygger på en relation mellan situation för interaktion mellan två eller flera individer, som har ett gemensamt uppdrag som ska leda till lärande. Fokus är på att stimulera till interaktion genom att skapa förutsättningar, arrangera scenarier, bygga in interaktionsregler, samt övervaka och styra interaktionen. Symmetri bör finnas i handlingsutrymme och status, vilket innefattar ett gemensamt mål där arbete sker i samspel och växelverkan tillsammans, snarare än uppdelade arbetsuppgifter, se http://halshs.archives-ouvertes.fr/docs/00/19/02/40/PDF/Dillenbourg-Pierre-1999.pdf.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan personal som möter studenter i en pedagogisk situation. Genom projektet ges ett forum för erfarenhetsutbyte, och en arbetsprocess att gemensamt testa att forma förutsättningar för pedagogik för digital inkludering tillsammans. Målet är att skapa stöd och fortbildning för möjligheter att skapa en mer diversifierad lärandemiljö som stöttar kollaborativt lärande.

Framgångsfaktorer

Med ett e-boksprojekt som genomförs i samarbete mellan olika verksamheter skapas möjliga strukturer för fortsatt projektutveckling. Såväl valet av öppna e-böcker som arbetsprocess och samarbete är nyskapande.

Högskolor i Sverige möter människor i en lärande situation och har därför en möjlighet att bidra till att öka en digital kompetens hos individen som är användbar i vårt digitala samhälle även utanför högskolekontexter. Initiativ behövs för att lärandesituationerna kan involvera alla de möjligheter som digitala medier kan erbjuda för att stötta och förstärka det livslånga lärandet.

Men i de kvalitetsundersökningar som görs av Högskoleverket (från 1 januari 2013 Universitetskanslersämbetet) ingår inte digital kompetens som en generisk färdighet som ska prägla högskolestudier, se http://www.hsv.se/kvalitet.4.539a949110f3d5914ec800056452.htm. Den satsning som har gjorts under 2000-talet på breddad rekrytering, saknar också digital kompetens i sitt innehåll. I relation till IT i skolan finns det mycket lite statistiskt underlag om IT i högskolan. En forskare som betonar högre utbildning och digital kompetens, är Rhona Sharpe, som i olika studier visar på vikten av att förstå att studenter inte är “digital natives”, se http://www.routledge.com/books/details/9780415875431/. Samtidigt finns det också internationella satsningar som utgår från att digital kompetens involverar ett livslångt lärande och där högre utbildning spelar en viktig roll, se http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/ef0030_en.htm.

Malmö högskola är ett av de få lärosäten i Sverige som uttalat och strategiskt arbetar med breddad rekrytering och inkludering. Målet är att de som läser vidare till högskolestudier ska vara en spegling av omgivande samhälle. Breddad rekrytering handlar om att fler olika erfarenheter och perspektiv tas tillvara inom högskoleutbildning och forskning genom att studenterna speglar samhället.

Malmö högskola har erfarenhet från liknande utvecklingsprojekt kring lärande och IT: EAT-it-projektet.

Projektet har stöd från högskolans och respektive organisationers ledning. Projektansökan är förankrad i styrgrupp och framskriven gemensamt av projektdeltagarna.

Projektet har en projektledare med erfarenhet från många olika utvecklingsprojekt med koppling till lärande och IT, med både aktiv utveckling av digitala medier och forskning om digitala medier.

Projektet har deltagare som jobbat med olika utvecklingsprojekt kring lärande och IT, med liknande arbetsformer och moment, med forskningskompetens inom området.

Öppna e-böcker är ett tacksamt område för att väcka intresse för digital kompetens för de lärare som inte ännu vill och kan.

Öppna e-böcker är ett tacksamt område för studenter, med möjligheten att slippa betala för kurslitteratur.

Avgränsningar

Valet av öppna e-böcker är en konkret avgränsning för att utgå från en underutnyttjad möjlighet som bjuder in till intresse från olika parter av olika anledningar, samt pekar på spänningen mellan ”gamla” och ”nya” medier och bjuder in till samtal och prövande av pedagogiska modeller som bygger på kollaborativt lärande. Valet skulle också kunna vara andra saker, som wikis, sociala medier eller att skapa öppna kursmoduler. Men vi menar att just e-böcker är en givande utgångspunkt pga sin konkretion och möjlighet att på ett tryggt sätt utforska en välbekant forms modaliteter och som samtidigt ställer krav på samtal om och test av de pedagogiska modeller som användningen av e-böcker möjliggör.

Centrum för Akademiskt lärarskap, är en avgränsning för att det ska finnas en processägare. De övriga samverkande verksamheterna, samarbetar i dagsläget tätt både formellt och informellt. Avgränsningen av dessas verksamhet innebär en satsning på att utveckla Malmö högskolas pedagogers kompetens kring användning av digitala läromedel som ett sätt att skapa bättre förutsättningar för studenter att utveckla i ett längre perspektiv.

Två test innebär en avgränsning pga tidsramen.

Risker

Risker med projektet:
1) att processen utifrån kollaborativt lärande sker mer uppdelat mellan individerna och inte integrerat och tillsammans (sannolikhet hög, påverkan hög)
2) att kraven på öppenhet och dokumentation avskräcker deltagare (sannolikhet medel, påverkan hög)
3) att reflektion och test inte hinner ske inom tidsramen pga oförutsedda icke hanterade insikter om kunskapsluckor och/eller möjliga problemlösningar. (sannolikhet låg, påverkan hög)

Risk 1 och 2 hanteras i inledande workshops genom att skapa en plan för att eliminera risker. Risk 3 hanteras med regelbundna projektmöten samt dokumentation.

Aktiviteter

Projekt-kick-off: Två heldagar. Projektledare och projektmedlemar för gemensam uppstart. Ska resultera i en konkret planering av utförande arbete: vad, vem, när hur, vem. Innehåller att projektet handlar att skapa och genomföra en öppen process. Det innebär att tillåta flera prövningar i en cyklisk process (aktion, observation, reflektion); att lära sig och få lov att pröva igen. Det handlar också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång.

Planering av och genomföra av tre inledande 3-timmarstillfällen: Om aktionsforskning som arbetsprocess och kollaborativt lärande, hanterar även riskinventering: 1) Workshop med Studentkåren. 2) Workshop med medarbetare på kompetensutvecklings-verksamheten på Malmö högskola från Centrum för Akademiskt lärarskap och Institutionen för Språkstudier. 3) Workshop med medarbetare på avdelningen Pedagogisk verksamhet och avdelningen Digitala informationstjänster, på området Bibliotek och IT. Ska resultera i gemensam förståelse för arbetsprocess och riskhanterings-plan.

Planering av och genomförande av en heldags-workshop: I AKL:s grundkurs i Akademiskt lärarskap för högskolelärare. Deltagare är förutom högskolelärare, Studentkår, projektmedlemmar samt intresserade från respektive verksamhet. Om vad som ska studeras med öppna e-böcker och vilka frågor man vill ha kunskap om, ska resultera problemformulering, utvecklingsidé och projektplan för två olika test av e-bokens möjligheter. Under workshopen skapas också gemensam: verktygslåda, begreppsapparat, samtalsforum, och kommunikationskanaler.

Genomförande av två olika test av öppna e-bokens möjligheter: Respektive grupp testar, dokumenterar och analyserar – delar med sig på överenskommen plats.

Planering av och genomförande av gemensam workshop: Båda grupper samlas för att gemensamt arbeta för att skapa test två. Det kan handla om vad som kan göras bättre, utforskas mer, och vilka frågor som kommit upp som man vill ha mer kunskap om.

Genomförande med dokumentation och analys av vidare arbete: Respektive grupp testar, dokumenterar och analyserar – delar med sig på överenskommen plats.

Avslutande öppen framtidsverkstad som slutrapportering: Någon gång här två heldagar med ev efterföljande arbete för alla deltagare i projektet samt alla som vill delta, där fokus är på att dra ut lärdomar som kan användas framöver. Det kan vara att det blir att gemensamt skriva en artikel för open access-tidskrift, t ex http://www.researchinlearningtechnology.net/index.php/rlt

Arbetsform

Projektet mäts att utifrån sin inriktning: kollaborativt lärande med aktionsforskning. Vid varje projektmöte och workshop används frågor för mål och mätning som vägledning. Det bygger på den validitets-diskussion om aktionsforskning i utbildning som finns här http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2005_4inlaga.pdf

Projektägare är AKL där projektet har en punkt på centrumbildningens styrgrupps- och referensgruppsmöten, se http://www.mah.se/medarbetare/Personalfragor/Kompetens/Kompetensutveckling/Akademiskt-lararskap/Styr–och-referensgrupp/

Projektledare driver projektet enligt projektplanen och ansvarar för den process med de aktiviteter som ställts upp. Informationsspridning internt i projektet sker på överenskommen plats efter första workshopen. Statusrapporter från projektledaren görs varannan vecka, per epost som nyhetsbrev till styrgrupp, projektmedarbetare och ev. andra intressenter. Dessa dokument och andra (projektdirektiv, projektplan, aktivitetsplan, tidplan, projektbudget, protokoll/minnesanteckningar, statusrapporter, slutrapport) läggs även på den överenskomna platsen.

Projektledaren tar beslut inom projektet som inte förändrar målbilden men kan ta hjälp av sin styrgrupp (inom sin befogenhet).
Styrgruppen beslutar när målbilden behöver ändras på något sätt och stämmer av detta med projektgrupp och Internetfonden.SE.

Den struktur för möten som sker utanför uppställda aktiviteter skapas i första workshopen. De mötestyper som kommer att användas och skiljas mellan är: informationsmöten, granskningsmöten, arbetsmöten, förhandlingsmöten och beslutsmöten.

Spridning

Projektresultatet sprids kontinuerligt under projektets gång både internt för projektdeltagare och externt för alla intresserade, enligt överenskommen plats och plan som skapas under inledande kick-off och workshopar. Det handlar om att använda såväl etablerade kanaler inom högskolan (hemsidan, nyhetsbrev) som de möjligheter som sociala medier ger. Flera projektdeltagare arbetar med olika bloggar och Twitter.

Uppföljning

Projektresultaten följs upp en den avslutande aktiviteten, Framtidsverkstaden. Det kommer även att följas upp:
– i utvärderingen av verksamheten för Centrum för Akademiskt lärarskap (AKL)
– i den årliga konferens om pedagogisk utveckling som sker i AKL:S regi
– i Utbildningsberedningen på Malmö högskola

Förhoppningen är att också skapa grund för uppföljning i form av vidareutveckling, och då kopplat till de initiativ som finns nationellt och internationellt kring Open Learning Resources, se till exempel http://oersverige.se/ och http://www.wsis-community.org/

Övrig information

Sättet att mäta projektet görs anpassat för den forskningsinriktning och den arbetsprocess som finns: kollaborativt lärande och aktionsforskning. Därför saknas mätetal. Vår förhoppning är att Internetfonden genom insyn i all kommunikation i projektet erkänner den validitet och reliabilitet som finns i detta sätt att mäta projekt.