Öppna läranderesurser

Vill du veta mer om öppna läranderesurser (Open Educational Resources) och få tips och idéer på olika verktyg att använda?

Hör i så fall av dig till Medieverkstaden och Jessica Zaar eller Kristin Persson eller ta en titt på denna Padlet som vi  gjort. Fyll gärna på med dina egna erfarenheter och/eller tips på verktyg!

Var kan jag ”knycka” bilder fritt?

Jag vill dela med mig av några tips på var man laddar ner bilder som man kan använda fritt. Idén till detta fick jag under hösten då jag var co-facilitator i en nätkurs, Open Networked Learning, som bland annat handlar om hur man använder och hittar öppna läranderesurser. De flesta av dessa tips kommer från denna kurs, men ett av tipsen har jag fått på en AKL konferens för några år sedan.

Tipsen fokuserar på helt fria resurser (CC0, Creative Commons Zero, Public Domain eller liknande). Detta betyder att du varken behöver länka till var du hittat bilden eller ange upphovsman. Men några av tipsen kan innehålla bilder som har andra former av Creative Commons (CC) licenser där du måste ange upphovsman och inte kan använda bilden precis som du själv vill. Läs mer om de olika Creative Commons licenserna här.

  1. Flickr Creative Commons
    https://www.flickr.com/creativecommons/
  2. Google bilder
    Välj att söka endast bilder och gå sen till ”verktyg”—> “användningsrättigheter”—> ”som får användas” och välj sen endast CC eller CC0 bilder.
  3. Knyckenilluku
    http://knyckenilluku.se/
  4. Pexels
    https://www.pexels.com/
  5. Pixabay
    https://pixabay.com/
  6. Unsplash
    https://unsplash.com/
  7. Wikimedia commons
    https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Welcome

Om dessa tips inte var tillräckligt för dig så finns en lista på ännu fler ställen där du hittar fria bilder i detta blogginlägg: http://blog.sellfy.com/free-stock-images/

Avslutningsvis vill jag även tipsa om Jamendo som är ett ställe där man kan hitta massor av musik som är CC licensierad och som du till exempel kan använda när du skapar egna öppna läranderesurser.

Lycka till med knyckandet!

Lästips kring öppenhet i undervisning

Under höstterminen 2016 går sex medarbetare från Malmö högskola en öppen onlinekurs som handlar om att utforska olika aspekter av öppet lärande och undervisning. Kursen heter Open Networked Learning och har i skrivandets stund drygt 100 deltagare runtom i världen.

Ett av de ämne som deltagarna får möjlighet att utforska är ”Open Learning – Sharing and Openness”. Om ni är nyfikna på vad detta handlar om och vill läsa och utforska på egen hand så kolla in lästipsen och resurserna som finns under ”Suggested Readings and Resources”.

En bra början är annars att se Alastair Creelmans presentation om öppenhet i utbildning och på så sätt få kläm på de olika begrepp som används; OER, Creative Commons, MOOCs, sharing etc.

Blir ni sugna på att gå kursen nästa gång den ges (förmodligen till våren 2017) så kontakta oss på Medieverkstaden!

AKL Training Camp 2016 om MAH Play

Under våren har högskolan infört ett verktyg för att hantera och publicera video. MahPlay ger möjlighet att publicera video på olika sätt men även att spela in och redigera.

Under Training Camp den 25/8 ordnar AKL en heldag där du  får ta del av kollegors goda exempel och erfarenheter av att arbeta med video som undervisningsmaterial, får en introduktion till tjänsten MahPlay och, inte minst, får möjlighet att prova att spela in och publicera film med handledning från Medieverkstaden.

Programmet för dagen

MAHPlay

 

Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman?

Looking through binocularsFoto: flickr, Kristina Alexandersson

Ni som deltog i den högskolepedagogiska konferensen 10-11 oktober i AKL:s regi kunde i en parallellsession lyssna till Barbro Bruce och Lotta Andersson berätta om sitt pedagogiska utvecklingsprojekt ”Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande- att generera och granska kunskap”.

Projektet som ägt rum inom ramen för de specialpedagogiska utbildningarna syftar till att: a) ta till vara på, förvalta och förädla studenternas erfarenheter och förväntan, b) samverka med fältet och olika professioner, c) stimulera vetenskapligt tänkande.

Som kontaktbibliotekarier mot den specialpedagogiska utbildningen har vi haft förmånen att vara med i detta projekt och haft ett nära samarbete med lärarna kring hur man på olika sätt kan stimulera ett vetenskapligt förhållningssätt.

Vad har vi bibliotekarier kunnat bidra med då?

Förutom att ha bidragit till diskussioner om hur vi kan utveckla studenternas förmåga att söka och värdera information har vi även lanserat metoden Spanarverkstad, som är en strukturerad form för läsning och diskussion av texter. Metoden hittar ni här på bibliotekets webbsida. Mer om hur vi tänker kring undervisning för att utveckla studenters informationskompetens och vetenskapliga tänkande finns beskrivet på bibliotekets blogg ”I huvudet på bibliotekarien”.

Spanarverkstad finns nu med som en del av den vetenskapliga strimman på specialpedagogutbildningarna. Metoden återkommer flera gånger under studenternas utbildning. Progressionen ligger i att kraven skärps gällande valet av texter och vetenskaplig förankring.  Utvecklingen i valet av texter kan handla om en basgrupp som första terminen väljer en debattartikel från en facklig tidskrift för att sen i tredje terminen välja en internationell vetenskaplig artikel. Studenterna tränar sin förmåga att söka, värdera och använda olika typer av texter. Genremedvetenhet och källkritik utvecklas.

Varför Spanarverkstad?

Spanarverkstad kan vara en metod för att på ett enkelt och strukturerat sätt diskutera, reflektera och problematisera ett ämne/en text. Det är en form som stödjer det studentaktiva och kollaborativa lärandet på olika sätt. Studenterna tar ansvar för att välja artikel och utse roller i gruppen. Att de själva får välja artiklar kan leda till ökad motivation och intresse för ämnet. De diskuterar och lär sig tillsammans samt drar nytta av varandras kunskaper och tidigare erfarenheter.

Många studenter vittnar också om att formen skapat en trygghet i basgrupperna. Anledningen till detta är såklart delvis att Spanarverkstad blivit en återkommande metod, men även den strukturerade gången som gör att alla kommer till tals och att fokus läggs på att lyssna och utbyta erfarenheter.  Några studentröster från de Spanarverkstäder vi varit med på uttrycker ” man får ut mer av diskussionen på grund av en bra struktur” och ”man läser bättre” när man läser en artikel till en Spanarverkstad.  En grupp ansåg att ”formen gynnar lyhördhet, man lyssnar bättre” och att Spanarverkstad har lett till ”trygghet i formen som skapat en trygghet i gruppen”.

Skulle du vilja testa Spanarverkstad som metod?

Kontakta gärna oss om du vill prata vidare eller testa metoden i ditt arbetslag eller med din studentgrupp!

Helen Rasmussen & Jessica Zaar