Att en fråga om ”tänker vi rätt” behöver fler frågor: exempel på analytiska modeller för att förstå IT och lärande

Jag gillar verkligen när det kommer frågor av den här typen: Tänker vi rätt om IT i skolan? Det tyder på att det finns en önskan om att förstå något viktigt som präglar beslut och utveckling. Det tyder också på att vi gärna hamnar i en önskan om att få facit på vad som är ”rätt” och ”fel”. I det här sammanhanget vill jag lyfta att det finns poänger med att ställa fler frågor kring tänkandet, alltså hur vi tänker, för att nå fram till medvetna beslut om varför vi tycker att något är rätt respektive fel.

Just frågan Tänker vi rätt om IT i skolan? kommer den här gången från Digitaliseringskommissionen. Frågan ställs med anledning av att det skapas ett underlag som överlämnas i form av ett delbetänkande i mars 2014, till  it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Jag fick kännedom om frågan när Joakim Jardenberg postade den i Facebook-gruppen Lärande och IT som startades av Malmö högskola 2012. Där lade jag upp två analytiska modeller som jag har skapat för att förstå samspelet mellan högre utbildning, digitala teknologier i sökandet efter innovation. Som så riktigt påpekades så innebär ett inlägg i en Facebook-grupp inte att det når särskilt många eller får en kraft. Därför skickade jag modellerna direkt till Digitaliseringskommissionen. De tyckte de var intressanta men behöver veta mer. Därför skriver jag det här blogg-inlägget så det blir ett inlägg i en offentlighet, inte bara i Facebook-grupper eller i mejl, så det går att hänvisa till och använda.

Lite bakgrund är att jag är disputerad i medie- och kommunikationsvetenskap och är specialiserade på medieutveckling. Jag har arbetat särskilt med demokratiska perspektiv som utgår från ”användarna” och skrev därför först en avhandling om publikens roll i övergången från analog till digital-tv. Sedan har jag jobbat med strukturer kring medieutveckling, gärna policydrivna som till exempel kreativa industrier och deltagande innovation. Parallellt, eller, snarare integrerat med min forskning har jag jobbat på samma vis inom undervisningen, grundad i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap utforska samspel och lärande med studenter med fokus på ansvarsfull medieutveckling och professionella identiteter. Nu sedan januari 2013 arbetar jag även som pedagogisk utvecklare på Centrum för Akademiskt lärarskap på Malmö högskola där jag särskilt jobbar med studentaktiva arbetsformer och utmaningsbaserat lärande.

För att samla erfarenheter, intresse och kompetens inom medier, högre utbildning och ansvarsfull utveckling började jag skriva en text om just detta. Här ger jag korta utdrag för att skapa mening för de modeller jag skickat till Digitaliseringskommissionen.

Först något om varför:

This text explores an interpretative model for analysing the interplay of higher education and technology in the quest for innovation, especially focusing on digital technologies. Although issues of digital technologies for Universities are present in debates in every field of our society, understandings of the educational role of digital technology can benefit from applying a conceptual framework including what is argued to be three key aspects: innovation, autonomy and risk. This conceptual framework articulates what Ferneding (2003) calls for as an “ecological model” acknowledging complexity in technology adoption for education. It also incorporates three aspects that emphasize what Selwyn, ten years later, (2013) refers to a need to re-politicise educational debate and analysis, by involving political aspects that are relevant for higher education in particular.

Sedan något om att jag utvecklar analytiska modeller av följande orsaker:

Conceptual development is part of furthering knowledge building in linking theoretical perspectives within different fields, creating a language and ascribing meaning and focusing on certain things, aspects or perspectives. It has potential for facilitating critical reflection of the social, economic and political implications of media innovations and providing a mental framework to understand premises, possibilities and drawbacks.

Den analytiska modell-ansatsen jag har är följande:

The concepts in an interpretative framework are to be seen less as prescriptions and more as directions of where to look and how they are connected. To be able to understand complex pre-understandings of how digital technologies configure and reconfigure higher education, more is needed than aggregation of issues and dilemma’s. The interpretative framework illustrates the value of sense-making of issues through concepts, related to each other in a cumulative way. The model is providing insight to that what issues are at stake are saturated with presuppositions needed to be articulated for understanding key aspects of the educational role of technology.

Jag menar att följande behövs när det gäller innovation:

Regarding innovation, a local and situated aspect of newness is argued to be valuable. One concern is the view on knowledge production as new or not and how this connects with research and higher education as accountabilities. Another concern is how innovation as newness also includes addressing the difference between social change and technological change. Thirdly in involves what possibilities, and especially alternative possibilities, that are opened up through the ascribed aspects of newness.

Jag hävdar att följande behövs när det gäller autonomi:

Concerning autonomy it is permeated with different meanings and needs to be articulated. What kind of autonomy is argued for: is it political autonomy, public autonomy, operational autonomy, personal autonomy or relative autonomy? And in what way can relational autonomy function as a guide in the interplay of higher education and digital technology?

Jag argumenterar för att följande behövs när det gäller risk:

To understand the interplay of higher education and digital technology through risk can be deepened by acknowledging and using it as a theoretical aspect. This can be in form of risk modification or risk management. It can also be approached as the presence of risk and blame, and exploring why this link is established and upheld.

De analytiska modellerna presenteras genom att betona visualiseringars betydelse:

The interpretative framework becomes visible in full in applying it to matter for different research, by adapting it to a preferred situation. This can be illustrated by visualisations. Visualisations of a conceptual framework can provide another meaning-making possibility than only text, by presenting relational aspects in one image at the same time.

Och det begreppsliga ramverk som jag menar skulle kunna bidra kan förstås på följande sätt i text:

The conceptual framework suggested in this chapter, can be adapted to matter different things for different research purposes. To apply the framework it requires to be adapted to an ascribed and a preferred situation. I present six suggestions for applying the conceptual framework, as:

  1. Process oriented towards meaning-making of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  2. Visualising centre and factors of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  3. Distinguishing academic fields applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  4. The key aspects as asking specific different questions for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  5. The key aspects by asking the same questions concerning the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
  6. Visualising the focus on higher education and its intimate relationship with autonomy, where innovation and risk are analytical baselines.

De två modeller jag skickade till Digitaliseringskommissionen är:

Conceptual framework as process oriented towards meaningmaking of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation
Conceptual framework as process oriented towards meaningmaking of the interplay of higher education and technology in the quest for innovation
Conceptual framework as distinguishing academic ‘fields’ applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.
Conceptual framework as distinguishing academic ‘fields’ applying risk and autonomy as main factors for the interplay of higher education and technology in the quest for innovation.

Kommentera och ifrågasätt gärna. Vad får den här texten dig att tänka på? Finns det brister? Vad är glömt? Vad verkar intressant? Exempel? Tack på förhand för dina reaktioner!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.